Grytportalen

För en brukad och bebodd skärgård med rent
vatten och rikt biologiskt liv i ett väl hävdat och med ömsint
omtanke bebyggt kulturlandskap.

Gryts skärvårdsförenings syfte:

Föreningen verkar för att Gryts skärgård skall förbli bebodd och brukad av bofast skärfolk. Endast därigenom kan dess
friska karaktär och dess levande kulturlandskap behållas och utvecklas. Bofasta skärbor måste få sådana ekonomiska och sociala villkor att de kan bo och överleva i skärgården.

Det skärgårdslandskap som de flesta svenskar lärt sig älska har på naturens grund skapats av det folk som sedan medeltiden där sökt sin bärgning genom fiske, jakt, jordbruk och boskapsskötsel. och genom den bebyggelse som bruket och livet krävt. Utan skärgårdsbons åker- och ängsbruk, utan skärkarlens yxa och lie och skärkvinnans räfsa, utan betande och trampande boskap förvandlas det öppna och ljusa landskapet snabbt till mörk och ogenomtränglig buskdjungel.

Utan bofast befolkning blir skärgården en död bygd vars sommarhus bebos några veckor och vars bebyggelse tappar det funktionella sambandet med de näringar som skapade landskapet. Skärgården riskerar att likna en steril villastad där pyntade villatomter blir luckor i ett dött landskap.

Det är inte ett sådant landskap som gör Gryt och Valdemarsvik till attraktiva trakter för tätorternas gamla och nya befolkning eller för de upplevelsesökande och kvalitetsmedvetna turister som kan ge Gryts befolkning nya inkomster.

Som även framgår av vår slogan ovan vill vi således se:

En levande skärgård.
En bevarad gammal bebyggelse och en ny bebyggelse som anpassas till landskap och tradition både vad gäller placering i terrängen och arkitektur.
Ett upprätthållet strandskydd ej blott för friluftslivets och biologins skull utan minst lika mycket för landskapsbildens.
En återupprättad Östersjö. Utan en frisk sjö ingen frisk skärgård.

Föreningens historia och arbete:

Föreningen har arbetat i tio år. Den har ca 400 betalande medlemmar. Årsavgiften är 50 kr. Medlemsbladet ”Grytsskanken” kommer normalt ut i maj och december.

Föreningen ordnar exkursioner och föredrag i skärgårdsämnen och har givit ut ett större antal småskrifter. Senast medverkade vi aktivt i utgivningen av kommunens skärgårdsbroschyr ”Brytningstid”.
Under år 2003 utkommer i föreningens regi ett större verk om skärgårdsbyn Kråkmarö benämnt Kråkmaröborna.  Författare är Per Gräslund och Per-Anders Boqvist. Medlemspriset för ca 800 sidor är 350 kr.

Föreningen deltager aktivt i många aktiviteter som berör skärgårdens utveckling genom kontakter med kommun, länsstyrelse och landsting, centrala myndigheter och politiska organ samt genom samarbete med kustens och socknens föreningsliv.

Det sker genom deltagande i samhälleligt utvecklingsarbete, genom remisskrivande, genom uppvaktningar av politiker och ämbetsverk och genom publicistisk verksamhet.

Exempel på ämnesområden som engagerat föreningen är bland mycket annat:

Medverkan i Miljö och hushållningsplanen för Östergötlands och Smålands skärgårdar utmynnande
år 1999 i skriften Hållbar Skärgård.

Medverkan i utvecklande av Valdemarsviks kommuns nya Kommunplan 2001.

Olika kampanjer för att rätta till problemen med det fria handredskapsfisket,

t e x genom en kritisk remiss på landshövding Agneta Bråkenhielms utredning SOU 2001:82 Fritt handredskapsfiske . Vidare agerar vi för att påverka den proposition om fisket som är under arbete på Jordbruksdepartementet. Vi gör det i förvissningen att det ingen människa äger men som brukas av alla inte kommer att skötas av någon..
Ett sådant tillstånd har beskrivits som ”Allmänningarnas tragedi” och är en av förklaringarna till utfiskning i haven och till övergödning och förgiftning av Östersjön.

Föreningen har uppvaktat den nu arbetande Havsmiljökommissionen under förre LRF-ordföranden Hans Jonssons ledning och givit tillkänna våra synpunkter på vad som krävs för att Östersjön skall kunna restaureras.

Vi har tidigare uppvaktat regeringen i denna fråga och begärt en sammanhållande kommission eller liknande organ.

Intern inom föreningen vill vi påverka skärgårdens markägare att vårda och hävda sina hemman inom ramen för det privata ägandet. Detta arbete motverkas av staten, då den urholkar ägandet och ägareansvaret t e x genom att konfiskera ägarens rättigheter inom fisket.

En liknande utveckling kan även riskeras inom naturvården.

Föreningen stöder aktivt det s k Betesprojektet inom vilket tre hemmansägare och samma hemmans tre brukare har startat byggande av tre lagårdar som skall möjliggöra tillräcklig betesdrift i norra delen av Gryts skärgård för att hålla en stor del av öarna betade och hävdade.

Samarbete sker med Världsnaturfondens WWF:s Skärvårdsfond samt länsstyrelsen.

Betesprojekt för kulturlandskapets skydd och utveckling i skärgården.

Föreningen har aktivt stött ett projekt benämnt ”Skärvård i Gryt” eller ”Betesprojektet” utan att vara projektmedlem.
Projektet innebär ett samarbete mellan tre hemmansägare och deras tre arrendatorer på Kättilö, Fångö och
Gräsmarö i avsikt att åstadkomma hävd av kulturlandskapet i norra delen av Gryts skärgård genom betesdrift och slåtter.

Inom projektets första etapp har färdigställts tre lagårdar på de aktuella gårdarna. Lagårdarna kan inrymma ca 100
köttdjur och ca 150 tackor. Projektet har stötts ekonomiskt, personellt och kunskapsmässigt av Världsnaturfonden WWF och dess Skärvårdsfond. Finansieringen har därutöver skett via insatser av ägare, brukare, länsstyrelse, naturvårdsverk och ett stort antal privata donatorer bland skärgårdens hängivna beundrare och vänner samt av Skärvårdsföreningen.

I nästa etapp avses betesmarker och slåttermarker bli uppröjda och hävdade genom samarbete mellan brukarna, intresserade ägare och med officiellt stöd för nödvändiga investeringar.
Markägare som vill se sina marker uppröjda och lagda under hävd genom slåtter och bete kan taga kontakt med Gryts Skärvårdsförenings styrelse för förmedling av kontakter.