Gryts Historia


Namnet Gryt betyder den steniga ön eller klippor brant stigande ur vattnet. Gryt är väldigt gammal, för cirka 6000 år sedan var det någon som tappade en stenyxa, som man nu har funnit ifrån äldre stenåldern. På den tiden var större delen av Gryt skärgård, och bara en liten del var fastland.

Det finns en bo plats från stenåldern, (ca 2000 f.kr.) som ligger vid Lundby-Rosenlund nära Valdemarsviken. Det finns relativt gott om stenrösen och även två gravfält mellan åren 1500 f.Kr. och 1000 e.Kr.

Vid Dala finns en 20 meter lång skeppssättning från yngre bronsåldern, och den enda kända skeppssättning i Gryt.

Hosum tillkom som gård under vikingatiden (800-1050 e.kr.) flera ortnamn som är ca tusen år gamla är Dal, Dala, Mar, Syltvik, Vångsten, Kalerum, Fagerum.

Vid medeltidens början inleddes den stora huvudepoken i Gryts uppodlings- och bebyggelsehistoria.

Från den tid finns 13 gårdar, Bryttorp, Fyrtorp, Hässeltorp, Koppartorp, Norrtorp, Krogsmåla, Målma, Skörtsmåla, Bäckermåla, Danebo, Trälebo, Gåtebo och Kindebo.

Gryt var under järnåldern glest befolkat jämfört med slättbygderna i de inre delarna av Östergötland.

På 1800-talets slut så var befolkningen som störst ca 3000 men har dalat till ca 940 invånare 1999

Fram till 1971 var Gryt en egen kommun, men nu tillhör Gryt Valdemarsviks kommun.


Gryts kyrka

Den nya kyrkan är byggd 1790 till 1804 och den gamla (sakristian) från (före) 1378 är numera inredd till kyrksal och kallas S:t Olofs kapell.