Grytportalen

Stockholm 2009-11-05

Är flytande radhus framtiden för Gryts skärgård?

Undertecknad är född och uppvuxen i Valdemarsviks kommun och numera deltidsboende på Grytö fiskehemman. Av en händelse får jag den 23 oktober 2009 höra att Gryts Varv skall bygga 200 tvåvåningsradhus – varav 150 på pontonbryggor på vattnet i Hummelviksfjärden (med eventuellt behov av lika många småbåtar?). Således rent stadsmässig radhusbebyggelse granne med genuina fiskehemman och mycket nära flera fågelskyddsområden.

Som dotter till en Valdemarsviks-företagare och kommunalfullmäktigeledamot kan jag en del om kommunens historia. Tragedin då läderfabriken tvingades stänga, glädjen över varje företag och entreprenör som velat satsa i kommunen. Jag inser  vad Gryts Varv betyder för ortens utveckling. Därför har vi som grannar hittills aldrig protesterat vare sig mot lokalmässig expansion eller hög ljudnivå under festkvällar. Men denna gång gäller det ett överskridande av gränsen för det acceptabla.Varför har vi som berörda grannar inte blivit informerade? Är det inte av intresse vad vi kringboende, som i många fall har levt i generationer i denna skärgårdsmiljö tycker?

Wesström

Som ägare till ett närliggande skärgårdshemman har vi lagt vår fritid och ekonomi på att bevara det genuina – restaurering av röda stugor, ladugård och uthus. Med hjälp av Skogsstyrelsen har vi röjt och återställt betesmarken, som  hålls öppen av inhyrda betande kor och får. Inte för egen snäv vinning – utan som vårt bidrag till ett levande skärgårdslandskap. Vi har också utan ersättning upplåtit en av våra öar som fågelskyddsområde – en ö som ligger i direkt anslutning till den planerade expansionen. Ett åtagande vars nytta kan ifrågasättas, om ett stort antal radhus och fritidsbåtar blir fåglarnas närmaste grannar.

Det måste finnas lösningar där samhällsutveckling och ekonomiska skäl möter rimliga kultur- och naturvårdsintressen. Om inte skärgårdsbefolkning och grannar från början får delta i ett så här omvälvande projekt – känns både hittills genomförda och framtida naturvårdsinsatser totalt meningslösa.

Kitty Lindgen Wesström GRYTÖ

Skriven av Rolf Kokkonen \\ tags: fiskehemman, flytande radhus, fritidsbåtar, Gryt, Grytö fiskehemman, Gryts skärgård, Gryts Varv, Hummelviksfjärden, naturvårdsintressen, pontonbryggor, röda stugor, skärgårdshemman, skärgårdsmiljö, Valdemarsvik

Angående  kommunal planering i samband med utbyggnad av Gryts Varv.

Undertecknade enskilde medborgare i Valdemarsviks kommun har av en slump och med bestörtning erfarit att kommunen har långt framskridna planer på att godkänna byggande av 150 flytande, tvåvånings radhus  samt 50  landbaserade stugor i anslutning till Gryts Varvs nuvarande anläggningar.

Min bestörtning beror på att planerna i detta relativt långt framskridna läge visade sig inte  vara kända av Gryts Varvs närmaste grannar. Varför?

att detta förhållande framstår som en eventuell avvikelse från gällande juridiska formalia, men åtminstone indikerar ett demokratiskt underskott. Varför?

Bestörtning skall även ses mot bakgrund av

att beslutet utan tvekan medför en mycket kraftig och negativ förändring av landskapsbilden och  miljön i det aktuella skärgårdsavsnittet samt

att miljökonsekvensbeskrivningen, trots bebyggelsens massiva koncentration av 200 familjebostäder, konsekvent synes förringa  projektets  inverkan på den kringliggande skärgården och dess miljö.

att kommunledningen härmed introducerar ett för kommunens skärgård revolutionerande byggnadsbegrepp i form av långa, pontonburna, tvåvånings radhusrader. Även om man bortser från mängden och vattenplaceringen motsvarar arkitekturen knappast de högt ställda estetiska krav som vår skärgård borde vara värd.

Hur har kommunen tänkt sig att detta prejudikat skall kunna hanteras, när önskemål uppkommer om liknande, flytande bebyggelse runt skärgårdens andra stränder och öar? Skall även då ambitionerna i föreliggande nationell och regional miljöplanering negligeras,  befintlig kommunplan och  ledande kommunpolitikers uttalanden frångås och strandskyddet upphävas?

Hur ser efter detta beslut kommunens policy för skärgårdens utveckling  ut och varför har den ej formulerats i en ny kommunplan, när nu den gamla planen är långt äldre än vad Plan- och Bygglagen rekommenderar. Är det inte rimligt att en detaljplan av detta revolutionerande slag avstäms mot en aktuell kommunplan som avger målsättningar och sammanhang?

Jag anser och inser och har i många sammanhang pläderat för att kommunen borde medverka i en medveten utveckling av kommunens skärgård. Kanske har jag och min familj även bidragit en smula  till spridning av budskapet om Gryts skärgårds skönhet och unika natur- och kulturvärden. Är denna skräckplan lönen för många kvalitetsmedvetna ägares och brukares ansträngningar att utveckla en skärgård av högsta kvalitet till boendes och besökandes glädje? Det känns mer som ett  slag under bältet!

Mot den bakgrunden finner jag det särskilt upprörande att en policy fråga av denna vikt för skärgårdens utveckling inte görs till föremål  för en aktiv och livlig debatt bland medborgarna. Bristen på aktiv information och debatt är även  ur demokratisk synpunkt obegriplig.

Tidigare har kommunen visat stor vilja till samråd om en ny kommunplan. Inte minst skärgårdens intressenter deltog med liv och lust i det samråd som resulterade i ett förslag till ny kommunplan. Varför har kommunen sedan flera år låtit det i samförstånd utvecklade förslaget ligga i byrålådan utan beslut? Det är i fall som det nu aktuella som en aktuell och förankrad kommunplan skulle ha behövts.

Nu hålls inte ens varvets grannar informerade på ett rimligt sätt.

Kan det möjligen bero på att det inte rör sig om ett led i en positiv utveckling  av en av kommunens viktigaste kultur- och naturtillgångar, nämligen skärgården,  utan om en okänslig och kortsiktig, privat spekulation? Är det  därför planen haft så svårt att komma fram i det offentliga ljus, där medborgarna kan bedöma kommunens och privata exploatörers sätt att handskas med vår skärgård? Den vars kulturlandskap kommunen en gång sade  sig vilja ”vårda, värna och vörda” lika väl som kommunens övriga kulturlandskap!

Med skärgårdsvänlig hälsning,

Skriven av Per Gräslund \\ tags: Gryts skärgård, Gryts Varvs, kommunal, kommunal planering, kommunen, kulturlandskap, kulturvärden, landskapsbilden, natur, naturvärden, Plan- och Bygglagen, privata exploatörers, regional miljöplanering, skärgård, skärgårdens, skärgårdens utveckling, strandskyddet, Valdemarsvik, vattenplaceringen

Vilken dag för en skärgårdsutflykt!

I en strålande sol blev vi inbjudna till en båtresa i Gryts södra skärgård av Skärvårdsföreningen. Vi, en del andra föreningar i Gryt startade dagen med kaffe och fralla hos Ida på Udden. Där efter äntrade vi Fyrskär med Royne Andersson som skeppare som förde oss i sakta lunk ner genom Ekösundet, Olsösundet förbi Stora Ålö och Bokö. På Björkskär fick vi stiga i land för att beskåda de 7 ryggåsstugorna, och vi hade turen att få titta in i en av dem. Det var verkligen lågt i tak och därför sa man förr att de som bodde där var ”småväxta, fattiga och skitiga”. Efter detta fick vi ett besök på Häradsskär, där inmundigades vi med en underbar lunch bestående av rökt lax och potatissallad samt kaffe och kaka, Efter besöket vid fyren , stävade vi vidare mot Fångö och Kättilö. Under resans gång blev vi guidade av de mest proffsigaste guidar man kan tänka sig, nämligen de som bor och verkar här för vården av vår skärgård.

Vi som bara var med, har fått ett oförglömligt minne av denna dag, vi har lärt oss en massa nytt och vi har fått en massa nya vänner!

Tack Skärvårdsföreningen att ni finns!

Skriven av Barbro Pettersson \\ tags: Björkskär, Bokö, Ekösundet, Fångö, Fyrskär, Gryts skärgård, Gryts södra skärgård, Häradsskär, Ida på Udden, Kättilö, Olsösundet, Royne Andersson, ryggåsstugorna, skärgårdsutflykt, Skärvårdsföreningen, Stora Ålö

Det var nästan en fylld Bygdegård när Magnus Höjer visade SVTs filmer från Valdemarsvik och Gryts skärgård, när Gryts Föreläsningsförening inledde höstens föreläsningar. Intresset var stort av att återse Valdemarsvik som det var den tid då vi t.ex hade järnväg hit och gatorna var fyllda av förväntningsfulla människor. När fiskarna ute i skärgården hade nät och garn fulla av fisk, och hoppet om att nästa generation och även nästa skulle ta vid. Man blir lätt nostalgisk över alla fiskebåtar som fanns i Fyrudden, som på den tiden var den största fiskehamnen i Östgötaskärgården. Vi vet ju hur det gick, idag när vi har facit i hand.

Hur hade det sett ut idag om vi hade fått behålla tågen till Norrköping. Man kan ju gissa att många hade velat bo här, nära hav och natur för på ett enkelt sätt kunnat ta pendeln in till stan för att arbeta eller studera.

Magnus kåseri om hur han tillsammans med några kompisar startade ett popband på 60-talet, hur de inhandlade instrument för många pengar till mammors förtret. Han berättade också om hur han följt barnhemsbarn, och ställt frågan on hur det gick för dem sedan. Han berättade om en liten flicka som tillbringade nästan hela barndomen på ett barnhem i Norrköping, som han efter mycket letande hittade i vuxen ålder. En liten tårdrypande historia.

Med Magnus lugna, varma stämma får man lätta tankar tillbaka i tiden. Och det märks att han kan sitt gebit, han är ju också Grytsbo.

Skriven av Barbro Pettersson \\ tags: Bygdegården, fisk, Fyrudden, Gryts skärgård, järnväg, Magnus Höjer, Norrköping, Östgötaskärgården, popband, SVTs filmer, Valdemarsvik

Vi har blivit en förening rikare här på Grytportalen, och det tycker vi är väldigt roligt att fler av Gryts föreninger som upptäcker portalen.
Vi hälsar Gryts Föreläsningsförening varmt välkomna.

Jag vill passa på att välkomna fler föreningar till Grytportalen. Under fliken Info & kontakt hittar ni telefon nr och mejl adresser till oss som sköter om Grytportalen.

Rolf

Skriven av Rolf Kokkonen \\ tags: Föreläsningsförening, Grytportalen, Gryts skärgård