Undertecknade enskilde medborgare i Valdemarsviks kommun har av en slump och med bestörtning erfarit att kommunen har långt framskridna planer på att godkänna byggande av 150 flytande, tvåvånings radhus  samt 50  landbaserade stugor i anslutning till Gryts Varvs nuvarande anläggningar.

Min bestörtning beror på att planerna i detta relativt långt framskridna läge visade sig inte  vara kända av Gryts Varvs närmaste grannar. Varför?

att detta förhållande framstår som en eventuell avvikelse från gällande juridiska formalia, men åtminstone indikerar ett demokratiskt underskott. Varför?

Bestörtning skall även ses mot bakgrund av

att beslutet utan tvekan medför en mycket kraftig och negativ förändring av landskapsbilden och  miljön i det aktuella skärgårdsavsnittet samt

att miljökonsekvensbeskrivningen, trots bebyggelsens massiva koncentration av 200 familjebostäder, konsekvent synes förringa  projektets  inverkan på den kringliggande skärgården och dess miljö.

att kommunledningen härmed introducerar ett för kommunens skärgård revolutionerande byggnadsbegrepp i form av långa, pontonburna, tvåvånings radhusrader. Även om man bortser från mängden och vattenplaceringen motsvarar arkitekturen knappast de högt ställda estetiska krav som vår skärgård borde vara värd.

Hur har kommunen tänkt sig att detta prejudikat skall kunna hanteras, när önskemål uppkommer om liknande, flytande bebyggelse runt skärgårdens andra stränder och öar? Skall även då ambitionerna i föreliggande nationell och regional miljöplanering negligeras,  befintlig kommunplan och  ledande kommunpolitikers uttalanden frångås och strandskyddet upphävas?

Hur ser efter detta beslut kommunens policy för skärgårdens utveckling  ut och varför har den ej formulerats i en ny kommunplan, när nu den gamla planen är långt äldre än vad Plan- och Bygglagen rekommenderar. Är det inte rimligt att en detaljplan av detta revolutionerande slag avstäms mot en aktuell kommunplan som avger målsättningar och sammanhang?

Jag anser och inser och har i många sammanhang pläderat för att kommunen borde medverka i en medveten utveckling av kommunens skärgård. Kanske har jag och min familj även bidragit en smula  till spridning av budskapet om Gryts skärgårds skönhet och unika natur- och kulturvärden. Är denna skräckplan lönen för många kvalitetsmedvetna ägares och brukares ansträngningar att utveckla en skärgård av högsta kvalitet till boendes och besökandes glädje? Det känns mer som ett  slag under bältet!

Mot den bakgrunden finner jag det särskilt upprörande att en policy fråga av denna vikt för skärgårdens utveckling inte görs till föremål  för en aktiv och livlig debatt bland medborgarna. Bristen på aktiv information och debatt är även  ur demokratisk synpunkt obegriplig.

Tidigare har kommunen visat stor vilja till samråd om en ny kommunplan. Inte minst skärgårdens intressenter deltog med liv och lust i det samråd som resulterade i ett förslag till ny kommunplan. Varför har kommunen sedan flera år låtit det i samförstånd utvecklade förslaget ligga i byrålådan utan beslut? Det är i fall som det nu aktuella som en aktuell och förankrad kommunplan skulle ha behövts.

Nu hålls inte ens varvets grannar informerade på ett rimligt sätt.

Kan det möjligen bero på att det inte rör sig om ett led i en positiv utveckling  av en av kommunens viktigaste kultur- och naturtillgångar, nämligen skärgården,  utan om en okänslig och kortsiktig, privat spekulation? Är det  därför planen haft så svårt att komma fram i det offentliga ljus, där medborgarna kan bedöma kommunens och privata exploatörers sätt att handskas med vår skärgård? Den vars kulturlandskap kommunen en gång sade  sig vilja ”vårda, värna och vörda” lika väl som kommunens övriga kulturlandskap!

Med skärgårdsvänlig hälsning,