Grytportalen

Gryts Varv. Samrådsmöte med välsinnad massaker på ett urbota dåligt beslutsunderlag

Den 26 november samlades kanske 50 personer på kommunalkontoret i Valdemarsvik för att protestera mot kommunens planer för en massiv utbyggnad av Gryts Varvs stugbyar.

Trots att få var kallade hade ett stort antal sakägare således  kommit till samrådsmötet. Med familjen Wesström från varvsgrannen Grytö  i spetsen riktade sakägarna en väl underbyggd och sakligt framförd, förödande kritik mot kommunens bristfälliga hantering både av planunderlaget och av samrådet.

Sakägarna framlade sina synpunkter i både muntlig och skriftligform. Konsulterna blev överkörda. Kommunens ledande politiker  fick backa och till slut erkänna att det framlagda förslaget inte var av acceptabel kvalitet. Sakägarna fick resten av året på sig att formulera sin kritik. Kommunens två nya kommunalråd framträdde och gav en nyanserad bild av kommunens svåra problem som alla känner till och vars svårighet alla förstår.

Sammanträdet kan i bästa fall föranleda en nystart för kommunens medvetna arbete för vård och utveckling av sin skärgård. Det var det hoppfulla mitt i bedrövelsen.

Nedan följer Jacob Wesström inlägg. Det lyckades han, trots försök att stoppa honom, föredraga vid mötet och det är inlämnat till kommunen. Familjerna Wesström och Gräslund har således lämnat in var sina skriftliga protester. Det gräslundska inlägget är förut presenterat på denna blogg. Jacob Wesströms insiktsfulla och koncisa inlaga följer nedan.

Det kan noteras att Länstidningens lokalredaktion har engagerat sig journalistiskt i fallet medan NT:s lokalredaktion ej skrivit om  fallet. Däremot har Ferm ensam fått komma till tals i nätupplagan i form av en film.  NT synes ha deltagit i kommunens initiala mörkande av fallet. Kan man hoppas på skärpning från NT och en smula grävande journalistik. Det borde vara lätt att veta var man skall gräva, då man får  ett viktigt lokalt misslyckande serverat på silverfat. Om man vill.

Per Gräslund
——————–

Så här skrev Wesströms:

Samrådsmöte 09-11 26, Bilaga till mötesprotokoll

Avseende planförslag expansion Gryts Varv

Synpunkter lämnade av familjen Wesström

Ägare till grannfastigheten Grytö 1:6

Vi önskar att kommunens egna riktlinjer för planprocess följs. Dessa finns tillgängliga på kommunens hemsida under rubriken ”Planprocess”

För vidare detaljerade riktlinjer hänvisar vi till ”Boken om Detaljplan och Områdesbestämmelser”

Sid 21 till 24 avhandlar planförfarandet och bifogas vår skrivelse.

Konkret innebär detta att vi sakägare och samtliga som berörs av planen får delta i processen från start. Vi hoppas att det hittills förda planarbetet helt utan information och möjlighet till synpunkter är ett misstag och en engångsföreteelse.

Förslag till fortsatt planprocess:
1. Kommunen tar fram ett planprogram som visar planens inriktning och omfattning

2. En lista med sakägare upprättas. Det skall klart framgå vilka som kommunen anser berörs av planen.

3. Planprogram, sakägarlista, fastighetsförteckning samt genomförda utredningar, inventeringar etc. skickas ut till sakägarkretsen.

4. Öppet samråd kring programmet. Utifrån samråd med sakägare och länsstyrelsen fattas beslut om omfattning av MKB (Miljökonsekvensbeskrivning)

5. Samrådsredogörelse för programmet sammanställs av kommunen (ej av intressent till planen)

PLANMATERIAL

Ett planmaterial skall vara en opartisk, lättfattlig och konkret produkt. Relevanta aspekter på planen skall tas upp oavsett om dessa talar för eller mot planförslaget. Verkligheten skall i möjligast mån beskrivas på ett objektivt sätt där viktiga konsekvenser av planen tas upp till diskussion. Bedömningen av konsekvenserna kan säkert skifta beroende på utgångspunkt men det centrala är att konsekvenserna tas upp och inte förtigs. Först därefter kan en saklig debatt om förslaget föras.

Det är i högsta grad problematiskt att planmaterialet i sin helhet verkar ha tagits fram av konsulter som arbetar på direkt uppdrag av Gryts Varv, dvs intressenten i planen. Det finns en uppenbar jävsituation. Kommunens styrning, granskning och arbete med information och samråd blir i detta fall extra viktigt.

Vi menar att planförfattaren och miljökonsulten som står bakom planens MKB inte lever upp till rimliga krav på opartiskhet och saklighet. Rena sakfel i framställningen kan kanske förklaras av att vi grannar inte fått ta del av materialet och rätta felaktigheter.

Mer allvarligt är både planbeskrivningens och MKB´s hela argumentation och uppbyggnad. Positiva konsekvenser beskrivs målande och utförligt. Dock ofta som påståenden som inte underbyggs med faktaunderlag. Negativa konsekvenser tycks över huvud taget inte förekomma.

Beskrivningar som nedan förekommer rikligt:

STÖRNINGAR

”Detaljplanen bedöms inte ge några störningar på omgivningen” sid 9

”Livsbetingelserna för växt- och djurlivet bedöms inte förändras av bryggorna och den båttrafik de alstrar” sid 10

STRANDSKYDD

”…genom att anläggningen avses underlätta för allmänheten att nå ut i skärgården främjar den dessutom syftet i strandskyddet” sid 10

Syftet med strandskyddet är enl Miljöbalken kap 15, paragraf 13:

Strandskyddet syftar till att långsiktigt

1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden

2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vattnet

Samtidigt konstateras:

”Inom eller intill området finns inga kulturhistoriska värden som påverkat planutformningen.” sid 5

Enl kap 4, paragraf 1

De områden (avser kustområdet från Oskarshamn till Arkösund) är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena, i sin helhet riksintresseExploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om:

1. det inte möter hinder enl 2-8 paragraf och

2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas kultur- och naturvärden

 Mao gör planförfattaren genom att avfärda kulturhistoriska aspekter i sin helhet en egen bedömning som går stick i stäv med Sveriges riksintressen. Antingen bör planbeskrivningen eller Sveriges riksintressen omformuleras.

FORTSATT PLANPROCESS

Vi anser att planmaterialet i sin helhet uppvisar häpnadsväckande brister i saklighet, faktauppgifter, lokalkännedom, kunnighet om gällande lagstiftning, oredovisade påståenden och slutsatser.

Sammantaget gör det att vi måste ställa frågan till berörda politiker i Myndighetsnämnden om ni instämmer i planmaterialets beskrivningar och slutsatser.

Vi saknar utifrån det presenterade planmaterialet förtroende för planförfattaren och författaren till miljökonsekvensbeskrivningen. Vi anser att kommunen nu bör ta sitt myndighetsansvar och aktivt driva planprocessen. Som led i detta anser vi att kommunen bör tillse att det fortsatta planarbetat utförs av :
1. Konsulter med kompetens för uppgiften.

2. Konsulter som inte har direkta egenintressen i planen. Dvs bör kommunen i praktiken stå som huvudman för planarbetet

Vi önskar att kommunen inom en snar framtid (under detta år)återkommer med besked om hur det vidare planarbetet är tänkt att bedrivas.

Vi ser fram mot en öppen diskussion.

Jacob Wesström
Kitty Wesström
Lars Wesström
Anna Wällstedt

Andra bloggar om: Politik, Kommun, Skärgården, Skärgård, Gryts Skärgård

Skriven av Per Gräslund \\ tags: Gryt, Grytö, Gryts Varv, Gryts Varvs stugbyar, kulturhistoriska, Miljökonsekvensbeskrivning, NT:s lokalredaktion, Planprocess, strandområden, strandskyddet, Valdemarsvik

Stockholm 2009-11-05

Är flytande radhus framtiden för Gryts skärgård?

Undertecknad är född och uppvuxen i Valdemarsviks kommun och numera deltidsboende på Grytö fiskehemman. Av en händelse får jag den 23 oktober 2009 höra att Gryts Varv skall bygga 200 tvåvåningsradhus – varav 150 på pontonbryggor på vattnet i Hummelviksfjärden (med eventuellt behov av lika många småbåtar?). Således rent stadsmässig radhusbebyggelse granne med genuina fiskehemman och mycket nära flera fågelskyddsområden.

Som dotter till en Valdemarsviks-företagare och kommunalfullmäktigeledamot kan jag en del om kommunens historia. Tragedin då läderfabriken tvingades stänga, glädjen över varje företag och entreprenör som velat satsa i kommunen. Jag inser  vad Gryts Varv betyder för ortens utveckling. Därför har vi som grannar hittills aldrig protesterat vare sig mot lokalmässig expansion eller hög ljudnivå under festkvällar. Men denna gång gäller det ett överskridande av gränsen för det acceptabla.Varför har vi som berörda grannar inte blivit informerade? Är det inte av intresse vad vi kringboende, som i många fall har levt i generationer i denna skärgårdsmiljö tycker?

Wesström

Som ägare till ett närliggande skärgårdshemman har vi lagt vår fritid och ekonomi på att bevara det genuina – restaurering av röda stugor, ladugård och uthus. Med hjälp av Skogsstyrelsen har vi röjt och återställt betesmarken, som  hålls öppen av inhyrda betande kor och får. Inte för egen snäv vinning – utan som vårt bidrag till ett levande skärgårdslandskap. Vi har också utan ersättning upplåtit en av våra öar som fågelskyddsområde – en ö som ligger i direkt anslutning till den planerade expansionen. Ett åtagande vars nytta kan ifrågasättas, om ett stort antal radhus och fritidsbåtar blir fåglarnas närmaste grannar.

Det måste finnas lösningar där samhällsutveckling och ekonomiska skäl möter rimliga kultur- och naturvårdsintressen. Om inte skärgårdsbefolkning och grannar från början får delta i ett så här omvälvande projekt – känns både hittills genomförda och framtida naturvårdsinsatser totalt meningslösa.

Kitty Lindgen Wesström GRYTÖ

Skriven av Rolf Kokkonen \\ tags: fiskehemman, flytande radhus, fritidsbåtar, Gryt, Grytö fiskehemman, Gryts skärgård, Gryts Varv, Hummelviksfjärden, naturvårdsintressen, pontonbryggor, röda stugor, skärgårdshemman, skärgårdsmiljö, Valdemarsvik

Angående  kommunal planering i samband med utbyggnad av Gryts Varv.

Undertecknade enskilde medborgare i Valdemarsviks kommun har av en slump och med bestörtning erfarit att kommunen har långt framskridna planer på att godkänna byggande av 150 flytande, tvåvånings radhus  samt 50  landbaserade stugor i anslutning till Gryts Varvs nuvarande anläggningar.

Min bestörtning beror på att planerna i detta relativt långt framskridna läge visade sig inte  vara kända av Gryts Varvs närmaste grannar. Varför?

att detta förhållande framstår som en eventuell avvikelse från gällande juridiska formalia, men åtminstone indikerar ett demokratiskt underskott. Varför?

Bestörtning skall även ses mot bakgrund av

att beslutet utan tvekan medför en mycket kraftig och negativ förändring av landskapsbilden och  miljön i det aktuella skärgårdsavsnittet samt

att miljökonsekvensbeskrivningen, trots bebyggelsens massiva koncentration av 200 familjebostäder, konsekvent synes förringa  projektets  inverkan på den kringliggande skärgården och dess miljö.

att kommunledningen härmed introducerar ett för kommunens skärgård revolutionerande byggnadsbegrepp i form av långa, pontonburna, tvåvånings radhusrader. Även om man bortser från mängden och vattenplaceringen motsvarar arkitekturen knappast de högt ställda estetiska krav som vår skärgård borde vara värd.

Hur har kommunen tänkt sig att detta prejudikat skall kunna hanteras, när önskemål uppkommer om liknande, flytande bebyggelse runt skärgårdens andra stränder och öar? Skall även då ambitionerna i föreliggande nationell och regional miljöplanering negligeras,  befintlig kommunplan och  ledande kommunpolitikers uttalanden frångås och strandskyddet upphävas?

Hur ser efter detta beslut kommunens policy för skärgårdens utveckling  ut och varför har den ej formulerats i en ny kommunplan, när nu den gamla planen är långt äldre än vad Plan- och Bygglagen rekommenderar. Är det inte rimligt att en detaljplan av detta revolutionerande slag avstäms mot en aktuell kommunplan som avger målsättningar och sammanhang?

Jag anser och inser och har i många sammanhang pläderat för att kommunen borde medverka i en medveten utveckling av kommunens skärgård. Kanske har jag och min familj även bidragit en smula  till spridning av budskapet om Gryts skärgårds skönhet och unika natur- och kulturvärden. Är denna skräckplan lönen för många kvalitetsmedvetna ägares och brukares ansträngningar att utveckla en skärgård av högsta kvalitet till boendes och besökandes glädje? Det känns mer som ett  slag under bältet!

Mot den bakgrunden finner jag det särskilt upprörande att en policy fråga av denna vikt för skärgårdens utveckling inte görs till föremål  för en aktiv och livlig debatt bland medborgarna. Bristen på aktiv information och debatt är även  ur demokratisk synpunkt obegriplig.

Tidigare har kommunen visat stor vilja till samråd om en ny kommunplan. Inte minst skärgårdens intressenter deltog med liv och lust i det samråd som resulterade i ett förslag till ny kommunplan. Varför har kommunen sedan flera år låtit det i samförstånd utvecklade förslaget ligga i byrålådan utan beslut? Det är i fall som det nu aktuella som en aktuell och förankrad kommunplan skulle ha behövts.

Nu hålls inte ens varvets grannar informerade på ett rimligt sätt.

Kan det möjligen bero på att det inte rör sig om ett led i en positiv utveckling  av en av kommunens viktigaste kultur- och naturtillgångar, nämligen skärgården,  utan om en okänslig och kortsiktig, privat spekulation? Är det  därför planen haft så svårt att komma fram i det offentliga ljus, där medborgarna kan bedöma kommunens och privata exploatörers sätt att handskas med vår skärgård? Den vars kulturlandskap kommunen en gång sade  sig vilja ”vårda, värna och vörda” lika väl som kommunens övriga kulturlandskap!

Med skärgårdsvänlig hälsning,

Skriven av Per Gräslund \\ tags: Gryts skärgård, Gryts Varvs, kommunal, kommunal planering, kommunen, kulturlandskap, kulturvärden, landskapsbilden, natur, naturvärden, Plan- och Bygglagen, privata exploatörers, regional miljöplanering, skärgård, skärgårdens, skärgårdens utveckling, strandskyddet, Valdemarsvik, vattenplaceringen

Det var nästan en fylld Bygdegård när Magnus Höjer visade SVTs filmer från Valdemarsvik och Gryts skärgård, när Gryts Föreläsningsförening inledde höstens föreläsningar. Intresset var stort av att återse Valdemarsvik som det var den tid då vi t.ex hade järnväg hit och gatorna var fyllda av förväntningsfulla människor. När fiskarna ute i skärgården hade nät och garn fulla av fisk, och hoppet om att nästa generation och även nästa skulle ta vid. Man blir lätt nostalgisk över alla fiskebåtar som fanns i Fyrudden, som på den tiden var den största fiskehamnen i Östgötaskärgården. Vi vet ju hur det gick, idag när vi har facit i hand.

Hur hade det sett ut idag om vi hade fått behålla tågen till Norrköping. Man kan ju gissa att många hade velat bo här, nära hav och natur för på ett enkelt sätt kunnat ta pendeln in till stan för att arbeta eller studera.

Magnus kåseri om hur han tillsammans med några kompisar startade ett popband på 60-talet, hur de inhandlade instrument för många pengar till mammors förtret. Han berättade också om hur han följt barnhemsbarn, och ställt frågan on hur det gick för dem sedan. Han berättade om en liten flicka som tillbringade nästan hela barndomen på ett barnhem i Norrköping, som han efter mycket letande hittade i vuxen ålder. En liten tårdrypande historia.

Med Magnus lugna, varma stämma får man lätta tankar tillbaka i tiden. Och det märks att han kan sitt gebit, han är ju också Grytsbo.

Skriven av Barbro Pettersson \\ tags: Bygdegården, fisk, Fyrudden, Gryts skärgård, järnväg, Magnus Höjer, Norrköping, Östgötaskärgården, popband, SVTs filmer, Valdemarsvik