Grytsbladet 2015 nr 2

Välkommen att läsa vår tidning på nätet

Gillar Du att botanisera på vår hemsida Grytportalen, titta på bilder och läsa vår tidning Grytsbladet? Vill Du hjälpa oss att kunna fortsätta att göra det här jobbet eftersom vi jobbar helt ideellt? Vi har nytt bankgiro 5056-5787. Lämna gärna ett bidrag till oss.

Föreningsandan är stark i Gryt

I Gryt samverkar många föreningar, och många föreningar finns det. Så många att det ska passa allas och envars intresse. De flesta, som sitter i föreningarnas olika styrelser, ingår i flera föreningar samtidigt, och det är bra för då har vi ett bra forum för ett samarbete. Tyvärr börjar många i styrelserna bli till åren komna, man orkar inte på samma sätt som tidigare, men kämparglädjen finns ändock kvar. Tänker på Hembygdsföreningen bl.a. Vi behöver föryngra oss där, det finns ett arv som måste föras vidare och en unik och vacker hembygdsgård som kräver muskler att sköta.
Föreläsningsföreningen som funnits sedan 1922 (93 år!) är aktivare än någonsin, en styrelse med kraft att hitta nya intressanta föreläsare hela tiden. Helt fantastiskt.
Biblioteket i Gryt är också unikt, öppet två dagar i veckan och här finns massor av nya och gamla böcker att låna. Och här kan man även hitta guldkorn och kuriosa. Hur många känner till det? Vi önskar att flera gör besök i biblioteket, minglar bland andra och lånar lite böcker.
Idrottsföreningen, som för två år sedan startade Grytsloppet, ökade antalet i år till det dubbla antalet motionärer.
I Gryts gymnastiksal ser vi också att fler tillkommit på de olika passen. För en billig penning får vi röra på oss lika proffsigt som hos Friskis och Svettis, skillnaden är bara priset och närheten! Det är kul att fler Grytsbor upptäckt att man kan jympa på nära håll. Detta ger också en viss social samvaro med andra Grytsbor.
Skärvårdsföreningen jobbar för att bevara vår skärgård intakt, för att den ska vara levande även för nästa generation. Här jobbar vi bl.a för att betande djur ska hålla öarna rena från att växa igen med sly. Sandgärdet är ett sådant projekt, och nu tittar vi över Änghäret. Då är det viktigt att det också finns någon som tillhanda håller djur som kan beta.
Sockenföreningen jobbar med förbättringar i miljö, försköning och för Gryts bästa. Stallplan mitt i Gryt och vår återvinningscentral är ett av de arbete som vi utfört under året. Kommunen gav oss 100 tusen som användes för att lägga asfalt, plantera buskar och rosor. Vi högg ned träd och buskage också så området skulle se trevligt ut. Arbetet gjordes helt ideellt av medlemmar och frivilliga.
Sockenföreningen ger också ut information till Grytsborna genom att dela ut Grytsbladet i brevlådorna, ser till att rätt information finns på vår hemsida. Vi vet, att i snitt, är 170 läsare inne dagligen och läser på Grytportalen. Därför är det viktigt att den är tidsenlig och uppdaterad.
Bygdegårdsföreningen är en uppskattad förening med Gryts bästa plats för att anordna utställningar, föreläsningar fester och underhållning. Lokalen hyrs ofta av privatpersoner för bröllop, födelsedagar och begravningskaffe bl.a Varje höst anordnar man en höstfest, där ett matlagningsteam lagar mat i husets kök, bjuder medlemmar och andra på god mat och underhållning.

Det här är bara några av alla de föreningar som finns i Gryt, men vi har många fler. Är Du intresserad av att ställa upp och hjälpa till i någon förening? Är Du ny Grytsbo och vill veta mer, kontakta någon i styrelserna. Namn och telefonnummer finns på Grytportalen under föreningar.
Grindarna i Gryt är aldrig stängda för nya ideér.

Jag sökte själv upp Sockenföreningen innan jag flyttade hit och frågade om jag kunde få vara med och jobba i föreningen. Nu sitter jag i fyra styrelser……Red.

SOCKENFÖRENINGEN

Det är Gryts Sockenförening som står bakom att Stall/Hästplan rustades upp. Kommunens bidrag räckte till asfaltering, staket och växter. Själva arbetet utfördes av frivillig arbetskraft och medlemmar ur Sockenföreningen. Det fortsatta arbetet med att sköta området görs i fortsättningen av en entreprenör. Samma entreprenör som också sköter Sandgärdets badplats m.m, idag Fixar-Kalle. Även den gamla toan/telestationen revs av en annan entreprenör.
Vårt mål är att påverka kommunen att bygga en ny toalett, eftersom det inte finns någon offentlig toalett inom Gryt för besökare till bl.a kyrkogården, bensinmacken eller för andra gäster som besöker Gryt. Under hösten har vi gjort en ny skrivelse till kommunen i ärendet. I dagsläget finns inte en enda toalett att tillgå i Gryts by. Det är inte ok att företagare i Gryt och Åldersro ska hålla besökare med toalett. Att göra sina behov utomhus är heller inte ok för trevnaden skull. Till mångas förtvivlan fylldes återvinningscontainrarna snabbt under mitten av augusti, så fullt att planen runt blev nedskräpat med glas. Även sådant glas som inte hör hemma där. Det är inte acceptabelt att lägga några som helst sopor eller glas utanför containrarna. Är det fullt, finns ett telefonnummer att ringa på anslagstavlan. I sommar har man tömt containrarna alldeles för sällan och det ska vi ta tag i till nästa sommar. Men om det är fullt, så måste man antingen ta hem soporna igen eller ta med dem till vår suveräna återvinningscentral i Valdemarsvik.
Det är inte bara på Stallplan i Gryt, som det dumpas sopor som inte hör hit. Vid Breviksnäs kan man hitta defekta möbler, gräsklippare och kylskåp m.m. Hur den tänker som lämnar sitt avfall där, är svårt att förstå. Det är verkligen otrevligt att vara så nonchalant och inte tänka på att någon annan måste städa efter dig. I Fyrudden kan glascontainrarna också vara överfulla, det är inte tillåtet att ställa tomglas bredvid utan man måste snällt lämna glaset på annat ställe.
Så låt oss se till att hålla Gryt snyggt i fortsättningen, så blir det trevligare för oss alla som bor här och för våra besökare.

Så här vill vi inte ha det i Gryt!

KORPEN

Många besökare ställer frågan till oss som bor året runt hur vi i Gryt lever under vintertid. Svaret är enkelt, vi lever lika bra som på sommaren. Fast lite lugnare.
Korpen har anordnat tipspromenader i Fyrudden i flera år. Ett mycket uppskattat söndagsnöje höst och vår. Många kommer långväga ifrån, för att gå den vackra Fyrsvängen runt hamnen, och svara på kluriga frågor som några värdar sammanställer.
Efteråt samlas man på Restaurang Ida på Udden, för att dricka kaffe med nybakat bröd och diskutera de frågor som man kanske kunde svaret på eller som man bara gissade. Att inte kunna allt eller bara lite, har ingen betydelse, hit kommer man för att få umgås och ventilera sig. Det kostar tio kronor att gå runt, en symbolisk summa och vinsterna är inte det primära. Men ändå….
Att hitta värdar som ställer upp, har väl inte varit så stora problem, men det är ju alltid roligt att få in lite nya idéer. Sådan här verksamheten är mycket viktig för vår bygd.
Korpen arrangerar även många olika vandringar runt om i kommunen, där vem som helst kan följa med. En bra sak, särskilt för den som är ny i kommunen.

HEMBYGDSFÖRENINGEN

Sommarfesten på Björkudden
Årets sommarfest var som vanligt välbesökt. Temat var tröskning och jordbruk, vilket drog till sig särskilt många åskådare. Ett tröskverk som drivs med en tändkulemotor är förstås sällsynt i våra dagar, när de stora monstren till skördetröskor drar fram på åkrarna numera.

SKÖRDETID –då och nu

Genom århundraden har skörden slagits med skära eller lie. Den slagna säden bands samman till kärvar. Kärvarna sattes på krakstörar för att torkneller lutades mot varandra. Denna uppställning kallades då skyl eller snes.
Först under senare delen av 1800- och under 1900-talet kom självbindaren. Kärvarna bands nu maskinellt. Slagan är två käppar sammanbundna med ett kraftigt band av läder. När två personer tröskade tillsammans slog man växelvis mot sädesaxen. De urslagna sädeskornen östes upp med skovel och kastades upp i luften ett flertal gånger, detta för att agnarna skulle blåsa bort. De tyngre sädeskornen föll till marken och var till sist befriade från alla oväsentliga delar. Efter tröskning och torkning skulle säden malas. Förr gjordes detta i en handkvarn, senare i kvarnar drivna av vind eller vatten. Därefter kom ångdrivna och elektriska kvarnar.

Med skördetröskans intåg har kärvar blivit en synnerligen ovanlig syn på våra gärden

Hembygdsföreningens höstvandring

En vacker lördag i september samlades ett 20-tal personer vid villa Albacken i Valdemarsvik för att delta i den höstvandring som Gryts hembygdsförening inbjudit till. Tillsammans ska vi gå en del av den väg som före 1922 var förbindelselänk mellan Gryt och Valdemarsvik. Hur länge den gamla vägen varit en framkomlig väg är okänt, men Hannes Carlsson, vår sakkunnigen guide, berättar att först 1718 finns den inritad på en karta. Då räckte vägen emellertid bara fram till Vångsten.
Efter några kilometers vandring kom vi fram till Karlsskog där den gamla vägen korsar nuvarande Grytsvägen och därmed hade årets höstvandring nått sitt mål.
Den väg vi gått är fortfarande väl framkomlig för vandrare och cyklister. Den är inte svårgången och vi rekommenderar gärna andra att göra samma vandring.

Ett VARMT TACK till Hannes Carlsson för förträfflig guidning!

LITE KURIOSA OM VÄGARNAS HISTORIA I SVERIGE

1350-talet Bönderna ålades i lag att hålla ridvägar
Landslagen 1442 Föreskrevbestämmelser om de viktigaste färdvägarna t.ex. Stockholm – Kalmar. Fortfarande var det mestadels ridvägar. Tavernor – övernattningsställen – skulle inrättas utmed de allmänna vägarna på 2-2,5 mils avstånd.
1649 Under drottning Kristinas regering genomdrevs den nya ”Gästgiveriordningen” Enligt denna skulle:
– gästgiverier inrättas
– landshövdingen kontrollera vägunderhållet
– vägarna mätas och stenar uppsättas vid varje mil (dåtidens mil = 6 000 famnar = 10 688m)
Nu började kärror och vagnar trafikera vägarna.
10 februari 1718 Beslutades att högertrafik skulle gälla på vägarna. Detta skedde i samband med ”Postväsendets och Gästgivferiernas sammanfogande”
1734 Lagen om högertrafik revs upp. Fr.o.m. nu skulle vänstertrafik gälla.
Vägarna indelades nu i Allmänna vägar, Kyrkvägar, Kvarnvägar och Byvägar.
Detta år lagstadgades också om väjningsregler på vägarna. Detta innebar att:
– gående viker för ridande
– ridande viker för åkande
– kärra viker för vagn
– mindre vagn viker för större
– tomt fordon viker för fordon med folk i
– fordon med mindre lass viker för fordon med större

1878 Metersystemet införs. Gästgiveriförordningen från 1649 upphör. Milstolpesystemet upphör efter hand. Vänstertrafiken avskaffas. Nu gäller varken höger- eller vänstertrafik. Av gammal vana håller man mestadels ändå till vänster.
1895 Alla fastighetsägare görs ansvariga för vägarnas underhåll – inte bara bönderna.
1902 Första körkortet utfärdas
1916 Automobiler ska mötas till vänster. Maxfastigheten för bilar lagstadgas från detta år. Dagtid gäller en hastighet på max 25 km/h. Efter mörkrets inbrott gäller max 10 km/h.
1922 Bilskatt införs
1927 Lagstadgas om förbud för grindar över allmänna vägar
1944 Vägarna och vägunderhållet förstatligas

Den nuvarande Grytsvägen byggdes åren 1922 – 1923.

Henning Mankell –en författare med hjärtat i Gryt

Henning Mankell finns inte mer, det är lite ofattbart att denne man lämnat oss. Han var, trots att han vistades på så många platser i världen, en del av Gryt. Det var här han tillbringade sina barndoms somrar ute på Liljeholmen, han hade en favoritö och det var Lökskär. Dit återvände han varje sommar, där fanns lugnet och kontrasterna i livet. Senare i livet köpte han Skinnarholmen, ett ytterligare bevis på hur kärt han höll Gryts skärgård.
Henning var hedersmedlem i Gryts hembygdsförening, en förening som han värnade om under årens lopp. Han höll ett par sommartal på Björkudden, i varje tal återkom han till kärleken till Gryt.
Han debuterade 1973 med boken Bergsprängaren och avslutade med boken Svenska gummistövlar. Flera av hans böcker tilldrogs sig i Gryts skärgård, så och den sista. Flera av Hennings romaner har blivit filmatiserade och han har under årens lopp fått många fina utmärkelser för sitt skrivande.
Hennings hjärta har alltid värnat om andra, hans generoisitet har varit stor. Ett bevis för det är när han 2007 skänkte 15 miljoner kronor till SOS-barnbyar för att bygga en by i Chimoio i västra Moçambique.
Hans böcker har sålts i mer än 40 i miljoner exemplar och översatts till mer än 40 språk.
Henning Mankell skänkte också en gåva på en miljon kronor till Gryts Hembygdsförening, strax innan sin död. En välkommen gåva, men den kom ändå som en överraskning för föreningen. Gåvan innehöll ett föreläggande att 100 tusen kronor av pengarna ska öronmärkas för ungdomar under 30 år som ska kunna söka ett stipendium årligen på 10 tusen kronor. Ungdomar som är beredda att arbeta för hembygdsföreningens bevarande. Stipendiumet kommer att överlämnas på Sommarfesterna på Björkudden i Henning Mankells minne och utses på hembygdsföreningens årsmöte. Resterande 900 tusen kronor får föreningen disponera fritt till bl.a underhåll på Björkudden

Henning Mankell avled den 5 oktober 67 år gammal

Helen Engman driver Strömmen vidare

Man möts av en glad tjej på drygt 40 år, som satsar på att driva sin fädernes gård vidare. På gården finns många djur, man möts av tre helt underbara lekfulla hundar, kacklande höns, galande tuppar och ett litet 3 månaders lamm. Alla djur lever här på gården i harmoni med naturen, precis som Helen och hennes syster Marie och deras familj som valde livet på landet.

Jag ställde några frågor till Helen och av de svar jag fått kan man förstå att bondelivet inte är det lättaste. Men Helen och Maria får göra det de brinner för.
Man fascineras av mjölkroboten och hur den fungerar. Korna går inte in i roboten av sig självt för att bli mjölkade utan snarare för att det vankas godis såsom kraftfoder. Och för att gå ut igen måste korna passera roboten, som då känner av om det är dags för kon att mjölkas. Allt styrs genom en dator.

1. Hur mycket djur har du på gården?
Jag har ca 75-80 mjölkkor och ca 80-100 ungdjur. Men ungdjuren har jag inte på Strömmen under vintern då jag inte har plats för det. Sedan finns det ca 80 tackor (under sommaren har de ca 100-120 lamm) och fyra hästar.

2. Varför satsade du på att driva gården vidare? Hur länge tror du att du kan hålla på, när Arla (du levererar väl dit) bara sänker priset?
Det är det här jag har jobbat med hela tiden men som anställd. Jag ville göra ett försök som egen också. Annars skulle det inte ha varit några mjölkkor kvar här.
Jag levererar mjölk till Arla. Jag bor för långt bort och är för liten för att något annat mejeri vill hämta min mjölk. Jag hoppas att kunna klara mig ur denna mjölkkris men det är inte lätt. Vi får betala för att få gå och jobba som det är nu.

3. Hur dags måste du gå upp på morgonen och när får du ta kväll?
Vi är inte så tidiga längre sedan vi installerade roboten. Vi ska börjar kl.7.00 och förhoppningsvis är vi färdiga för dagen vid 18-19.00 på kvällen. Men med roboten har vi dyngnetrunt jour. Ringer roboten kl. 3 på natten måste vi gå till ladugården och reparera det som är fel.

4. Hur länge har ni haft automatisk mjölkning med robot, med foder och gödseln?
Mjölkroboten startade vi 20 november 2012 men det tog minst ett halvår innan vi vann tid på att ha satt in den. Det var mycket slit och vi undrade vad vi gett oss in på. Foderblandaren och fodervagnen kom in i april 2013. Automatisk utgödsling har det varit sedan 1980, men båsen måste vi skrapa manuellt även idag.

5. Har du några andra intressen och får du någosin någon semester?
Andra intressen än djur har det inte blivit. Längre semester blir det inte heller, men vi är ju så många här med Kaj, Kerstin, Maria och jag, så några dagar ledigt kan vi ta ifall vi ska göra något speciellt. Kniper det kan våran syster Katrin hjälpa till. Hon hjälper också till i vanliga fall när hon är hemma.

Att köpa svensk mjölk förstår vi är livsviktigt om vi vill ha några bönder kvar!

SKÄRVÅRDSFÖRENINGEN

Gryts skärvårdsförening har under året överlämnat projektet Sandgärdet till Harstenaborna. Projektet har pågått i flera år, med att återställa ön till det den en gång var. Idag är inte Sandgärdet längre igenväxt av sly, åter kan hasseln växa fritt och rara växter har kommit tillbaka. Man har låtit djur beta ängarna under somrarna, vilket bidrar till mångfalden till en levande natur.

Skärvårdsföreningen gjorde ett besök inför eventuellt nästa projekt, ön Änghäret, strax norr om Häradskär. Ön är idag igenväxt av sly, men det finns möjlighet att göra ön mera framkomlig i framtiden. På ön syns flera spår av täppor, grävda diken och stengrunder. Ingen vi talat med, kan berätta om att här funnits något boende, antagligen har ön används för betande djur och täpporna för odling av människor som bott på öar i närheten. Idag betas ön av får under sommartid, för att hålla tillbaka slyn. Projektet är mycket intressant.

Gryts skärgård har förlorat sin främsta skärvårdare

Det var alltid roligt att få e-post från Pelle. Det var brev fast på modernt vis. Hans begåvade verbala krumsprång fick mungiporna att vandra uppåt. Han hade alltid angelägna saker att meddela, klokt och eftertänksamt. I vår lilla maritima krets kommer vi att lida svårt av törst på kunskapens vatten från den källa som nu sinat. De, i vår lilla krets, som sysslar med sjökort och kartografi hade i Pelle en otrolig kunskapsbank. När vi var osäkra på ett ortsnamn eller sökte kompletteringar till det, nog hade Pelle informationen vi behövde. Och nog fick vi alltid extra kunskapsbonus på köpet.
Vid våra regelbundna träffar var Pelle en flitig deltagare som bjöd på berättelser om skärgårdsfolket i Gryt och deras livsvillkor. Glädjande nog lever berättelserna kvar i hans böcker. I dag när kommunikation mest sker genom sociala media uppstår kunskapsluckor mellan generationerna. Ingen lyssnar till farfar om han inte skriver på facebook, sa ett barnbarn. Men på Pelle lyssnade alla och hans nedtecknade berättelser kommer att vara guld värda. Pelle var en äkta arvinge till de gamla skärborna. Han tvekade aldrig att ta kontakt med myndigheterna när de agerade okunnigt och fel och lyckades ofta få gehör för sina sakargument. Myndigheter ska vara allmänhetens tjänare – inte omvänt.
Vi saknar Pelle på Grönsö och tackar för allt han gav oss. Tyvärr är det väl så att den form han gjöts i inte längre finns kvar. Pelle avled den 20 september 89 år gammal

Lasse Granath Tom Roeck Hansen

Vill Du köpa filmen ”Den vackraste ön” som gjordes av Peter Gerdehag gjorde tillsammans med Pelle på Grönsö. kontakta så fall Grytsbladet, vi har några ex kvar. Och kommer att säljas på Gryts Julmarknad december. Kostar 100:-. Pelle var hedersmedlem i Gryts Skärvårdsförening och Gryts Hembygdsförening.

Per Gräslund hade en egen blogg www.arkipelagbloggen.se men var också en trogen läsare av Grytsbladet och återkom alltid vid varje nummer med sina positiva kommentarer.

FÖRELÄSNINGSFÖRENINGEN

Carina Glenning, kåssör på Corren, öppnade höstens föreläsningskvällar i Gryts Bygdegård.
Med en enorm utstrålning och entusiasm, fick vi uppleva hennes resa genom livet. Krumelurer som hon kallar det. Hur hon, som dotter till den kände motorjournalisten Christer Glenning, tvingades in att prova på motorsporten. Något som hon absolut inte ville. Från gokart, mopeder till rallybilar. Men hon säger att hon lärde sig mycket av det.
Carina berättade om sin väg till journalistyrket, dåliga betyg, som ändå räckte för att få jobb på bl.a Eskilstunakuriren och senare Corren. Att flytta till en stad där hon aldrig trivts i.
Carina har receptet på hur våra ungdomar ska lyckas att komma in i arbetslivet, hon har till och med föreläst i skolor om detta. Ha rätt hållning och räta på ryggen, fasta handslag, titta in i ögonen på den du talar till. Stäng av din mobil, inga kepsar eller piercing och dölj ev. tatueringar Kom i god tid även om du är trött, och framför allt visa det inte. Och fråga heller inte om lönen eller arbetsschema det första du gör.
På hennes väg, som hon säger med att flera gånger i livet, hittat mannen i sitt liv, men som hon senare upptäckte att så var det ju inte alls.
Carina gav oss en fin föreläsning, med många skratt, som vi kommer att ta med oss länge. Och ännu flera kommer nog att följa hennes krönikor i Corren i fortsättningen.
Med Carinas berättande, kan man verkligen säga att de som inte kom, missade en helt fantastisk kväll.

Café Dahlberg i Gryt
Ragnar Dahlberg berättade om sina många år inom radio/TV och den slump som avgjorde att han hamnade i det så populära Café Norrköping. Han berättade sina anekdoter och om människor han mött i sitt liv. Alice Babs, Sickan Carlsson, Astrid Lindgren och många fler har han fått äran att ha med i sina program. Hans epilog runt Magnus Härenstam och deras vänskap var ”skitkul”, något som Ragnar inte berättat om för någon, men den som läser Magnus Härenstams bok ”Morsning och goodbye” kommer att förstå varför.
Kvällen innehöll mycket skratt och aha-upplevelser, för visst minns vi när vi blir påminda? T.ex en liten 10-årig flicka som sjöng ”En liten fågel”, en melodi som skrevs för Café Norrköping, och hon som 13 år senare deltog hon i Melodifestivalen –Sanna Nielsen. Hon berättade, i programmet för Ragnar, att hon skulle bli artist när hon blev stor. Så blev det också. Ragnar och Sannas vänskap har funnits där hela tiden.
Den här kvällen fick vi även lyssna på fin musik av Örjan Dahlberg, och vi fick se TV-klipp från olika program. Bl.a när Café Norrköping hade direktsändning från hamnen i Valdemarsvik med många kända artister

Niklas Hellsing avslutade årets föreläsningar. Ett reportage om Niklas kommer i nästa nummer av Grytsbladet

BYGDEGÅRDSFÖRENINGEN

Åter igen blev vi Grytsbor inbjudna till årets höstfest i Gryt, med god mat lagad av Siv Kvarnströms ”grabbar”. Vi fick njuta av trevlig musik spelad av Lotta Källström, Roland Engdahl och Örjan Dahlberg. Vi fick också tävla i en musikquiz där det segrande laget ”övre Snäckudden” tog full pott.
I år firar Bygdegården 80 år, vilket föranledde föreningens ordförande Lars Nilsson att berätta lite om husets och föreningens historia.
Gryts Bygdegårdsförening har en lång tradition att falla tillbaka på. Redan i början av 1930-talet påbörjade Gryts JUF-avdelning insamlingen av medel för att uppföra en lokal att använda i verksamheten. 1934 byggdes denna av ideella krafter, med skänkt timmer och mark från ortens bönder. År 1935 var det dags för invigning. I bygdegården har under åren bedrivits verksamhet såsom studieverksamhet, danstillställningar, privata fester, militär förläggning, skolkök, undervisningsverksamhet, konstutställningar, teaterföreställningar, föreläsningar mm. Ett otal föreningsmöten har hållits inom ungdomsföreningar, idrottsföreningen, vägsamfälligheter, pensionärsföreningen etc.

IDROTTSFÖRENINGEN

Notera redan nu Grytsloppet 2016

Enligt tradition anordnar idrottsföreningen det fem kilometer långa Grytsloppet på påskdagen. Man kan välja att springa, lunka eller gå. Start vid Gryts skola.
I år var det 118 deltagare som sprang loppet, 2016 ska vi slå det rekordet. Vi vill se till att fler är med och gör påskdagen till en motionens dag i Gryt.

Kom också ihåg att jympan startar i skolan i januari igen!

BIBLIOTEKSFÖRENINGEN

Vi har ett fantastiskt fint bibliotek i Gryt, beläget i källaren på Församlingshemmets baksida. Biblioteket har öppet måndagskvällar och torsdagsförmiddagar.
Kura Skymning
Kura skymning tillhör november och är mycket populärt.Något som äger rum runt om i Sverige varje år. I år fylldes församlingshemmet av de som ville lyssna till Hannes Carlsson och se bilder från Gryt förr. Mycket intressant. Bl.a fick vi se när Grytsvägen invid Borg, sjönk bitvis vid ett skred på 80-talet, nya skolans byggnation, invigning av gamla Åldersro och många andra hus.
Gunilla Skerfe berättade lite om några nya böcker som biblioteket köpt in.
Till Kura skymning tillhör mycket levande ljus och ett gott kaffe med dopp. Mysigt helt enkelt i mörka novemberkvällen

Nya Grytsbor

Antalet innevånare ökar i Valdemarsvik, vilket är mycket positivt för en så liten kommun. Särskilt roligt är det att fler hittar sitt permanentboende i Gryt/Fyudden. Under året har flera upptäckt och uppskattat livet så nära havet.

Hur hamnade vi i Fyrudden?
Ja det gick så fort så det är knappt vi fattat själva.
Vi har varit ute i skärgården sedan 1976 då vi köpte vår första segelbåt. Så skärgårdslivet med livet på klipporna med allt vad det innebär är vi helt införstådda med. Men detta blir något nytt.
Veckan före påsk såg vi en annons på huset och tog på påskdagen, då visningen var, ett snabbt beslut att ta en tur till Fyrudden för att titta.
När vi klev in i huset, med det underbara läget och den fantastiska utsikten, ja då triggade allt igång.
Hur ska vi nu göra? Vi lade ett bud och efter 5 dagar fick vi beskedet att säljaren accepterade budet. Två dagar senare hade vi bestämt oss för att lämna det gamla och börja på något nytt.
Sedan blev de mycket funderingar fram och tillbaka. Har vi gjort rätt? Men beslutet var taget.
Vi har blivit mycket väl mottagna av grannar och olika serviceidkare. Även tjänstemännen på kommunen har varit väl tillmötesgående och svarat på de frågor vi haft.
Nu har vi bott här i en tid och har väl fått ordning på det mesta. Vi har haft många besök av vänner och bekanta. Några kan även seriöst tänka sig att flytta hit. Och de ser vi positivt på.
Nu skall det bli spännande att få uppleva den mörka och kalla perioden av året och fylla den med roliga saker. Vad vi förstått finns ett stort föreningsliv och mycket aktiviteter att ägna sig åt.
Om vi skall ta upp något negativt så är det väl att man beslutade lägga ned skolan i Gryt. Hur tänker nu politikerna locka ungdomar och barnfamiljer till att stanna eller flytta hit. Vad vi förstår så är inflyttningen av äldre större än inflyttningen av yngre. Vad är ett samhälle utan barn? Ingen framtid i alla fall!
Hälsningar Eva o Rolf Lennartsson Snäckudden
( Eva och Rolf lämnade Finspång för att bosätta sig här)

Vi önskar även Lotta och Mats Berggren välkomna till Gryt, de har lämnat Norrköping för att bo permanent ,i sitt tidigare sommarhus, på Fyrsvängen.
Precis som Mats och Ingela Edberg valt att göra, Mats och Ingela lämnade Skövde för att bo på Trivseludden. De jobbar nu som lärare i Valdemarsvik, vilken också är bra för kommunen som alltid har brist på lärare.Ove Thelberg har också bosatt sig i Gryt, närmare bestämt på Gammelängsvägen.

Till julen flyttar även Elisabeth Maddison och Kenneth Valund till Mörkebåsvägen för att bo permanent, de driver eget företag i Valdemarsvik (något vi ska berätta om i nästa nummer av Grytsbladet)

Rosor till er alla som gör något för Gryt, som gör det möjligt för att få människor att vilja bo och verka här.

En stor bukett rosor till Gryts Röda Korskrets, som jobbar i det tysta med att se till att de lite äldre får en lite trevligare vardag, och för sitt engagemang för flyktingar och asylsökande.
Rosor till Gryts Föreläsningsförening som ordnar så bra föreläsningar och aldrig ger upp.

Till Biblioteksföreningen som jobbar ideellt för att vi ska få låna böcker.
Rosor till Gryts hemtjänst och personalen som jobbar på Åldersro, till förskolans personal och till de som sköter vår vackra kyrkogård. De som jobbar i kyrkan.
Rosor till våra näringsidkare som gör allt för att vi ska trivas här.

Att segla kräver sin man (eller kvinna )

Jag och min man har seglat tillsammans i snart 40 år och jag känner mig ganska säker i vår 12 meters skärgårdskryssare. En lättseglad båt, ganska snabb, stadig och snäll i alla vindar.
Den här sommaren ville vi göra en relativ långsegling, att åter få gå Väddö kanal var vårt mål, med slutmålet i Grisslehamn, norr om Norrtälje. Varje seglad dag bestod i genomsnitt av 40 distans. Starten vid bryggan i Fyrfjärden, en solig dag i början av juli, började med en ljummen halvvind. Första natten blev på svaj vid Risö, söder om Arkö.
Bråviken var enkel att segla över dagen efter och vi kunde gå Dragets kanal till Nynäshamn på en enda dag.
Tredje dagen blev en solig och riktigt varm dag, årets första och enda bad intogs på norra sidan av Nämdö. Seglingen upp förbi Rödlöga var kraftfull, det kom till och med en hel del surfar. Det gäller att hänga med på sjökortet, som vi numera har via en PC, när vinden driver båten så hårt framåt. Vi kom fram till Lidö sent på eftermiddagen, efter middagen ombord gjorde vi ett besök på Lidö värdshus för en välförtjänlig öl och lite musikunderhållning.
Vi lämnade Lidö tidigt nästa morgon för att segla upp till Väddö kanal, mot Grisslehamn. Själva kanalen går man på motor. Vädret var vackert och varmt men med ganska hårda vindar. Skepparen hade gjort sig illa i en arm under färdens gång, smärtan tilltog vid målet och det visade sig inte vara det lättaste att lägga till vid bryggan. Vi fick hjälp av en dansk att hitta en plats och kunde förtöja båten. Dagens middag blev en underbar strömmingstallrik på skärgårdsrestaurangen. Smärtan i armen höll i sig eller blev snarare värre.
Någon resa med färjan över till Åland var det inte tal om längre, något som var planerat från början. Väderleksrapporten visade ökade vindar och rikligt med regn. Vi beslöt oss för att vända hemåt igen, fick ändå en skaplig dag tillbaka genom Väddö kanal. Mycket vackra vyer att se där.
Utanför Norrtälje kom ovädret, vi beslöt att lägga oss på svaj vid Tjockö. Där blev vi kvar i två nätter i regn, hård vind och rusk utan landförtöjning. Skepparens värk i armen höll i sig. Nu ville vi bara hem. Vi steg upp tidigt på morgonen för att gå ut och känna på vinden, hade satt kulingfocken och revat storseglet för att det skulle vara lugnare att segla i den hårda vinden. Klädda i överlevnadsoveraller drog vi segel och fick en hård kryss, vi var ganska ensamma på havet förrutom alla pasagerarfärjor som gick och kom. Dom kommer fort kan man säga och de väjer inte för en segelbåt. Det gäller att välja krysslagen rätt då. Vindmätaren pendlade mellan 13-15 m/sek.
Nu fick jag, som kvinna, visa att jag kan segla. Med en skadad arm hos skepparen, så kan han inte så mycket mer än sköta sjökortet. Vi seglade och kryssade oss fram och när vi till slut nådde Stavsnäs brygga, var vi ganska trötta och urblåsta. Här blev vi kvar i två nätter, besök på pizzeria, bunkring av mat och några promenader.
Även från Stavsnäs drog vi iväg tidigt på morgonen, det blev åter en lång dag och vid målet blev det 45 distans när vi kom in i Kolnäsviken på Ornö. Aldrig är det så skönt att komma in i en lugn vik som när man haft en hård seglingsdag. Vi låg åter en natt på svaj, det är enklare att komma iväg nästa morgon, om man inte ligger fast på land. Mysingen är verkligen lång att segla på, särskilt om man ska kryssa. Men det blir långa slag och när man kommer ner till Landsort är man ”nästan hemma”. Eftersom vi inga problem har att segla många långa distans, tog vi oss förbi Landsort och Härhamraleden blixtsnabbt. Det gällde att gå rätt om prickarna, när det blåser så hårt. Målet blev NSS brygga vid Broken utanför Nyköping.
Nu återstod bara Bråviken, som kan vara mycket besvärlig i hård vind. Vi hade tur, vinden hade avtagit och vi fick en fin segling hem till bryggan i Fyrfjärden. Det kändes skönt att förtöja i sin hemmahamn igen. Att stå på pinn i 150-200 distans, 40-45 distans varje dag, i många timmar suger. Man jag är glad att jag verkligen kan segla, även i hårt väder. Inte är rädd när vinden sliter i båten och vattnet sköljer över fördäck. Jag hade liksom inget val just då. För att göra en sådan segling gäller att ta rätt beslut, prata med varandra och vara lugna. Att kunna segla är nödvändigt.
Redaktören

Fiber/Bredband till Grytsområdet

Vi i Gryts Sockenförening kämpade för att alla i Gryt skulle få tillgång till bredband, vi gick ut och frågade alla som har någon form av boende här. Och det var många som ville ansluta sig, så många att Telia beslutade att de ville erbjuda oss bredband. Att Gryt var så stort, verkar ha kommit som en överraskning för dem. Samarbetet mellan Telia och Sockenföreningen inleddes och under sommaren erbjöds de som ville, teckna avtal med Telia.
Tyvärr blev det bara de som har en fastighet inom s.k tätort Gryt som fick vara med i första läget. Snäckevarp, Fyrudden och Gryts samhälle ingick där. I slutet av oktober började man gräva på Snäckevarpsområdet som sedan följs av Fyrsvängen osv. Så länge det inte är tjäle i marken, kan man gräva.
Nu har även Ekön/Korsudden kommit med i utbyggnaden.
På vår hemsida www.gryt.se finns mer info om bredbandsutbyggnaden i Gryt.

Vad ska man tänka på och hur går det till?
Du blir kontaktad i god tid innan det ska grävas vid din fastighet, du ska själv bestämma i samråd med Peab var det ska grävas, och var konvertorn ska sitta. Den måste sitta i ett rum som är frostfritt och aldrig ha en temperatur under +1 grader. Berörda fastighetsägare kontaktas i god tid för personligt möte.
**********************************************************
De som inte kan få tillgång eller blivit erbjudna fiber i första svängen kan ändå få möjlighet till bredband. Sockenföreningen har bildat en ny grupp för de som bor utanför tätorten med ett s.k byalag.
Man går in på www.fibertillalla.se/ för att göra sin anmälan

Aktiviteter i Gryts kyrka i juletid

Gryts Julmarknad 5 december kl. 12-16
vid Församlingshemmet, Gryts Skärgårdspensionat, Handelsträdgården och Ida på Udden

Lucia i Gryts kyrka 13 december kl. 16 Röda Korset bjuder på kaffe i Församlingshemmet

Vi sjunger in julen i Gryts kyrka 20 december kl. 18 Centern bjuder på kaffe i Församlingshemmet

Jul vid krubban Julafton kl 11

Mässa i Sankt Olofs kapell söndag 3 januari kl. 11

Gryts Sockenförening är en ideell förening som ger ut Grytsbladet och som äger domänen Grytportalen www.gryt.se

Utan våra sponsorer och medlemmar skulle det inte vara möjligt att ge ut Grytsbladet och heller inte kunna ha en egen webbsida. Vi samarbetar med övriga föreningar i Gryt och man kan läsa deras inlägg på vår hemsida och i bladet. Grytportalen besöks i genomsnitt av 170 personer dagligen, mera under sommaren. Grytsbladet trycks i 600-700 exemplar två gånger per år och delas ut gratis i brevlådor och hos näringsidkare. Bladet kostar mycket att trycka, vilket är en stor post för en liten förening. Därför är vår önskan att det ska bli fler som blir medlemmar och sponsorer. Medlemsavgiften är 50:-/familj, men det är förstås frivilligt att lämna ett större belopp.

Vill ditt företag synas på vår hemsida? Bli sponsor genom att anmäla ditt företag till grytsbladet@gryt.se
Vi tackar våra sponsorer som redan idag är sponsorer och har varit i många år:

Gryts Skärgårdspensionat Kättilö Båttransporter
Gryts Varv & Marina Finnö Fisk & Gårdsbryggeri
Ämtöstugorna Allvärmeteknik
Gryts Bygdegårdsförening Valdemarsviks Sparbank
Br. Magnussons Byggvaror Ida på Udden
Guidade turer på Fångö Gryts Handelsträdgård & Gårdsbutik
Bert Anderssons Byggservice Lillens Trädgård & Fastighetssevice