Startsidan

<< Tillbaka <<

För en brukad och bebodd skärgård

med rent vatten och rikt biologiskt liv

i ett väl hävdat och med ömsint omtanke

bebyggt kulturlandskap.

Kråkmarö 1944 - 2004

C-uppsats vid Linköpings Universitet, institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur.

Min uppsats kan ses som ett tillägg till Per Gräslunds "Kråkmaröborna". Den skildrar byns utveckling under senare tid. Utöver de fakta som jag hämtat ur olika offentliga handlingar har också så gott som alla Kråkmaröbor bidragit, bland annat genom att besvara en enkät.

1944 hade byn 19 bofasta innevånare i 6 hushåll. Vid seklets slut fanns inga bofasta kvar. Antalet fastigheter hade fördubblats genom avstyckningar och delning. Under några sommarveckor 2004 bodde närmare 150 utbor på de 33 fastigheterna.

Genomsnittligt har de flesta fastigheterna bytt ägare två till tre gånger. Efterhand har förändringarna inträffat allt mer sällan. Det handlar under senare år mest om generationsväxlingar inom samma ägarfamiljer. Detta har också lett till att fastigheterna fått allt fler delägare.

De första köparna kom från närbelägna orter i Östergötland. Efterhand har antalet ägare från Stockholmsområdet ökat. De nya ägarna tillhör också en mer köpstark kategori. Nätverk i form av släkt andra nära relationer har ofta varit en viktig faktor vid köp.

Från att ha varit ett relativt självständigt litet samhälle styrs numera byn helt av externa krafter. Ägarna bor och arbetar i Stockholm eller andra städer. Kråkmarö är endast ett fritidsboende.
Den politiska och administrativa styrningen har ökat. Från att ha varit i stort sett fritt är exempelvis byggandet numer detaljreglerat.

Beskattningen av fastigheterna har blivit allt hårdare i de flesta fall. Om man studerar 2004 års fastighetstaxering är det svårt att förstå efter vilka regler byns fastigheter indelats i kategorier och hur de taxerats.
Byns förändrade befolkning har funnit nya former för samverkan. Det gamla byalaget lever vidare men med ganska förändrade uppgifter.

Förbättrade kommunikationer och tillgången till moderna bekvämligheter har medfört en ökad attraktionskraft.
Tyvärr har också attraktionskraften påverkats negativt, i första hand ge-nom Östersjöns vattenförsämring.
De flesta ägarna har i allt högre grad tagit ansvar för sitt ägande och vårdar mark och byggnader med hänsyn till miljön och det kulturella arvet. Men de övergripande miljöproblemen krä-ver åtgärder långt utanför byns domäner.
Ur ett mycket lokalt perspektiv är kanske generationsväxlingsprocessen det största framtidshotet. Kommer fler fastigheter att få ökat antal delägare? Kommer dessa att finna former för bruk och vård som svarar mot behoven?

Detaljer beträffande fastigheter och byggnader, ägarförteckning och adressuppgifter mm redovisas utför-ligt i uppsatsen, som omfattar 53 sidor inklusive bilder, kartor och tabeller över ägare, fastighetstaxeringsuppgifter mm.
Den kan rekvireras från mig (torolf1@telia.com) för 200 kr exkl. ev. porto.

 

Torolf Nilzén

 

Artiklar publicerade i Gryts-Skanken Nr 1 Maj 2005

 

2006-01-04: Kråkmarö : Läs berättelsen här.
2006-01-04: Minnen: Läs berättelsen här.
2006-01-04: Vad säger skärgårdens namn?: Läs berättelsen här.
2006-01-04: Vattenskoterfrågan: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Fiskeguiderna vårt nya adelsfrälse?: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Betesprojektet ladugårdarna: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Häradskär: Läs berättelsen här.
2006-01-05: En skärkarls dikter: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Ny Arrendator på Ämtö stugby: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Notiser: Läs berättelsen här.
2006-01-04: Nr 1 Maj 2005 Första sida: Gå tillbaka här.