Startsidan

<< Tillbaka <<

För en brukad och bebodd skärgård

med rent vatten och rikt biologiskt liv

i ett väl hävdat och med ömsint omtanke

bebyggt kulturlandskap.

Vad säger skärgårdens namn?

 

Min vän och tyvärr allt för tidigt avlidne, Lasse Johansson i Harstena och hans farbror Paul Bengtsson i samma by, även han salig i åminnelse, var liksom undertecknad intresserade av den lokala namnfloran. Vårt intresse ledde bland annat till att Lasse och Paul i sista stund lyckades uppteckna och kartera ca 500 ortsnamn inom sin bys område.

Antalet skall jämföras med att det på den ekonomiska kartan noterats ca 50 namn inom samma område. Den officiellt bevarade namnskörden är således blott en tiondedel av den lokala floran. Skärbornas utslocknande kan således medföra att 90% av denna del av kulturarvet riskeras i byar där eldsjälar som Lasse och Paul saknas. Utan insatser som deras blir Harstena och skärgården fattigare och flackare.

I Harstena, liksom i andra byar fick varje udde, vik, holme, homstånd, täppa, gård eller sund egna namn. De behövdes i den dagliga kommunikationen för att beskriva en fiskeplats, en äng, en gräns, ett ensmärke eller en händelse. Särskilt rik var nog den levande namnfloran i de oskiftade byarna, där alla ägde del i all mark och under sitt brukande vistades i alla byns hörn. Särskilt den s k "hävden" inom vilken ägorna byttes årligen befordrade gemensam namnkunskap och gemensamt namnbehov.

De geografiska namnen betecknade ofta något mer än en viss punkt i terrängen. Namnformen gav ofta även en beskrivning av den namngivna platsen. Tänk t ex på följande namnserie: bränning, hälla, båda, sanka, klant, klabbe, kobbe, klubb, klint, skärholme, ö.

Serien går från det lägsta och minsta som bränningen, av vilken man ser berghällen blott vid lågvatten eller hög sjögång till ön som kan vara stor som Gotland. Kobbe, Klabb eller Klubb anger en hög hälla. Klint anger en brant form som i Altarklinten i Harstenudden.

Skeppsbå'n söder om och långt innanför i Harstenaudden kan antyda att på denna plats långt från varje rimlig skeppsled skett en högst förvånande strandning. Kanske var det där som det svenska krigsfartyg strandade som efter katastrofen vid Öland södra udde 1676 jagades av danskarna mot norr och tog skydd i Harstenatrakten. Namn kan förvisso tända fantasin men tolkning av ortsnamn är en ganska vansklig syssla och felsluten är legio.

Sålunda har det aldrig stått en fyr på Fyrudden eller på Fyrskär. Men säg Furudden, som är det rätta namnet och ni förstår hur mycket bättre Fyrudden ligger i munnen. Furan på Furudden ersattes sålunda av en imaginär fyr av uttalsskäl.

Uddars och vikars form kan man gissa då man läser eller hör namnet. En slånge är en lång, smal, utstickande udde som Östanteslången på Harstena. Det sentida och kommersiella namnet på samma udde, Tures Udde, ger varken samma information eller en jämförbar poetiska klang.

 

En udde som kallas huvud som Grönsö huvud avslöjar att det rör sig om en mot spetsen hög udde. Ett glo är en vid vik som öppnar sig som ett gloende öga mot den som kommer förbi. I Kråkmarö finns både Stora och lilla Glo och vid den senare finns åkern Glotäppan.

En krok däremot är en trång och smal vik, t ex Trollkroken i Gräsmarö Krävel eller Grönskroken på Grönsö eller den nu försvunna krok som gav namn åt Krå(o)kmarö.
"Sommarkos Bås" är en liten vik med höga bergväggar som ett bås vid Hääselöna till Harstena. Kanske har en inhyrd sommarko någon gång fastnat där? Att namn som Hääselöna säger att hasselskogen karakteriserade ön är lika klart som betydelsen av Tallskär.

Namndelen mar i många namn som Gräsmarö eller Kråkmarö visar att dessa byar anlagts vid sanka strandängar d v s marer som kunde ge foder i form av sältingsgräs och vass. Laxvarpshumpen är ett namn på Grönsö som anger att platsen i fråga låg intill ett av våra notvarp, där man fått lax, men även att det rör sig om ett avgränsat, inte för stort skogsparti, en hump.

I sund som heter, eller har tillägget strömmen, skall man se upp vid gång på is.
Vid skäret Skiftskär böt Kråkmaröborna vid årorna, då man rodde till kyrkan för det är halvvägs mellan byn och Gryts brygga. Genom Kyresund rodde Harstenaborna, då de var ute i samma kyrkliga ärende.

I Harstenaboken skriver Sven Barthel om byfladen väster om byn, vilket visar att inte ens denne mycket duktige folklivsskildrare och eminente ordkonstnär alltid hörde upp ordentligt. I Gryt kallar man nämligen en mindre och omsluten fjärd för flage. Flad är en namnform som hör hemma i Stockholms skärgård som Barthel kände väl.

 

Stångskär finns det gott om i skärgården. Oftast ligger sådana skär vid ett fågelsund, där man fångade sjöfågel i nät som hängde mellan två stänger, en på vardera sidan av sundets. Andra typer av stänger kan väl även ha givit orsak till samma namn, men det är nog ovanligare.
Sveholmen är en holme som använts för svedjebruk, vilket var en förvånansvärt vanligt brukningsform i äldre tider i skärgården.

Varför den ögrupp bestående av tre ganska likstora holmar varav två Sveholmar och en Lindholme i Bondekroks by kallades för Sverige ( i sydost), Norge (Lindholmen i norr) och Danmark i sydväst på äldre kartor och ännu av min farfar, det vet man ej, men Danmarks holme i Skurusundet utanför Stockholm var en samlingsplats för vikingaflottor.
Munkholmen och Korsholmen kan påminna om att det var munkar som satte de första sjömärkena i skärgården. Märkena hade ofta formen av höga kors.
En Baggholme hade nästan varje by. Där fick baggarna beta för att hållas borta från bäggorna (tackorna), så att de senare ej blev betäckta vid fel tid.
Tvesäcken är även ett ganska vanligt namn. Holmar med det namnet innehåller ofta två ganska höga och bergiga partier förenade med ett lågt parti eller eda.
Lisselö finns vid Håskö och Lisselfjä(rd)l vid Fångö. Namnet betyder förstås den lilla ön.

 

Det skär som Harstenaborna benämner Biskär, har inget med bin att göra däremot med björk, eftersom namnet är en förkortning av Birkskär.
I Harstena finns även Birkenholmen som även torde ange skogens karaktär, då namnet gavs.

Källskär är ett fiskeläge i Tjust, men förledet " Käll" finns även i Gryt t ex i Gräsmarös Källholme. Om den senare vet jag säkert och om den förra skulle jag gissa att det inte funnits någon naturlig källa. Kanske förklaras förledet här på samma sätt som jag upplevde i somras i Kökars Skärgård i Åland. Där besökte jag ett märkligt skär som heter Källskär, men som åläningarna uttalar Tjällskär.

De förklarar namnet med att där varit strömmingsfiskeläge. I äldre tider övdernattade man där genom att "tjälla" d v s genom att arrangera sitt tjäll under ett segel, antingen i ökan eller i en koja i land. Rester av sådana kojor i form av stenrundlar kallas tomtningar enligt arkeologerna. Skärborna kallade dem för "sängar". De finns t ex på Björkskär i Gryt. En trolig förklaring till namnen Källskär och Källholmen kan vara att man där tjällat, när man kom ut från fastlandet och den tidens innerskärgård för att fiska strömming på grunden utanför Källskär, eller torsk vid Gräsmarö.

Utterklabb eller strömming utanför Gräsmarö och Harstenauddarna. (Uddarna här i betydelsen av byarnas längst mot öster utstickande övärldar). Då borde Källholmen kanske stavas Tjällholmen.

Men vad betyder Håskö och vad menas med Avieholmen i Kättilö by? Det vet inte jag och det visste inte heller ortnamnsexperten professor Gösta Franzén, när jag frågade honom. Det har väl sin charm och kan föda fantasien att vissa öar och platser har namn vars betydelse förblir en hemlighet.

Men nog vinner skärgårdsupplevelsen i djup, bredd och intresse om namnfloran lever vidare, namnen används och förstås?

Per Gräslund

 

Artiklar publicerade i Gryts-Skanken Nr 1 Maj 2005

 

2006-01-04: Kråkmarö : Läs berättelsen här.
2006-01-04: Minnen: Läs berättelsen här.
2006-01-04: Vad säger skärgårdens namn?: Läs berättelsen här.
2006-01-04: Vattenskoterfrågan: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Fiskeguiderna vårt nya adelsfrälse?: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Betesprojektet ladugårdarna: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Häradskär: Läs berättelsen här.
2006-01-05: En skärkarls dikter: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Ny Arrendator på Ämtö stugby: Läs berättelsen här.
2006-01-05: Notiser: Läs berättelsen här.
2006-01-04: Nr 1 Maj 2005 Första sida: Gå tillbaka här.