Gryts Historia

Namnet Gryt betyder den steniga ön eller klippor brant stigande ur vattnet. Gryt är väldigt gammal, för cirka 6000 år sedan var det någon som tappade en stenyxa, som man nu har funnit ifrån äldre stenåldern. På den tiden var större delen av Gryt skärgård, och bara en liten del var fastland. Gryts socken ligger öster om Valdemarsvik omfattande halvön mellan Orrfjärden och Valdemarsviken och öar i Gryts skärgård som Harstena. Socknen består av kuperad skogsmark med slättmarker och skärgårdsöar.

Det finns en boplats från stenåldern, (ca 2000 f.kr.) som ligger vid Lundby-Rosenlund nära Valdemarsviken. Det finns relativt gott om stenrösen och även två gravfält mellan åren 1500 f.Kr. och 1000 e.Kr. Vid Dala finns en 20 meter lång skeppssättning från yngre bronsåldern, och den enda kända skeppssättningen i Gryt.

Hosum tillkom som gård under vikingatiden (800-1050 e.kr.) flera ortnamn som är ca tusen år gamla är Dal, Dala, Mar, Syltvik, Vångsten, Kalerum, Fagerum.

Vid medeltidens början inleddes den stora huvudepoken i Gryts uppodlings- och bebyggelsehistoria.

Från den tid finns 13 gårdar, Bryttorp, Fyrtorp, Hässeltorp, Koppartorp, Norrtorp, Krogsmåla, Målma, Skörtsmåla, Bäckermåla, Danebo, Trälebo, Gåtebo och Kindebo.

Gryt var under järnåldern glest befolkat jämfört med slättbygderna i de inre delarna av Östergötland.
På 1800-talets slut så var befolkningen som störst ca 3000 men har dalat till ca 940 invånare 1999.
I dag finns ca 800 fast boende människor i Gryt.  (I Valdemarsvik ca 7 200)
Fram till 1971 var Gryt en egen kommun, men nu tillhör Gryt Valdemarsviks kommun.
FYRUDDEN
Fyrudden var före 2015 en av SCB avgränsad och namnsatt småort i Gryts socken i Valdemarsviks kommun i Gryts skärgård. Småorten upphörde 2015 när området växte samman med småorterna Snäckevarp, Fyrudden och Fyrtorp och Gryt för att bilda tätorten Gryt. Namnet till trots har det aldrig funnits en fyr i Fyrudden. Det är istället tallarna, furorna, som gett platsen sitt namn. Fyrudden är huvudnoden för att nå ut i Gryts skärgård.

GRYTS KYRKA
Mitt på Kyrkön, som en gång var omgärdad av vatten, ligger den ljusa och rymliga kyrkan i Gryt.Gryts ursprungliga kyrka byggdes troligen på 1300-talet och låg norr om nuvarande kyrka. Den revs på 1700-talet. Den gamla kyrkans sakristia finns kvar, om än rejält om- och tillbyggd och fungerar nu som en ”lillkyrka” och heter S:t Olofs kapell. Den används till gudstjänster och kyrkliga handlingar framför allt vintertid.
Den nya kyrkan byggdes vid sekelskiftet 1700-1800. Den är en stor hallkyrka i den tidens smak. Kyrkan har ett torn från samma tid med lanterinförsedd huv.  Interiören domineras av den stora altartavlan, utförd av Pehr Hörberg. Den föreställer Jesu himmelsfärd.
Den nuvarande predikstolen är från 1875 och den har tidvis varit placerad längre ned i kyrkan, vid ingången till Sakristian.
Orgeln är byggd av orgelbyggaren P Z Strand och omfattar 16 stämmor.
Dopfunten är av röd granit och tillkom 1925.
Votivskeppet i kyrkan tillkom 1955 och är tillverkat av sjömannen Manfred Pettersson.

DSCF4823

 


Harstena skola
Byskolan byggdes 1921 eftersom elevantalet växte. Tidigare hade skola bedrivits i Carl Svenssons hus på övervåningen. Nu fick man en egen skola, där fröken med familj kunde bo i samma hus. Barn från Gräsmarö och andra bebodda öar kom med båt till skolan. Den sista lärarinnan var Ingrid Andersson som bodde i huset med sin familj. Maken var fiskare som alla andra män på Harstena. Skolan upphörde som skola 1964 och är idag delvis museum och Harstena byskoleförenings lokaler.

Harstena skola

                                                           Byskolans historik
Skolrådet i Gryt beslöt år 1849 att införa skolgång för barn även i skärgården. En ambulerande folkskola inrättades som hölls ca två månader på varje ställe. 8 olika distrikt fick dela på läraren J N Dalman. År 1874 inrättades ytterligare en lärartjänst och antalet distrikt eller rotar nedbringades till 6. Skoltiden var nu tre månader. År 1891 utökades skoltiden till 4 månader och ansvarig var nu läraren Edvall, en, enligt dåtidens skolbarn, stor, kraftig, enbent karl, som var så tjock så att han kunde utan besvär ligga och flyta på Husfjärden vid Harstena i flera timmar. Amalia Magnusson var den första läraren med utbildning. Hon hade gått seminariekurs i Linköping och fick lärartjänst inom den ambulerande folkskolan år 1893. Den ambulerande folkskolan krympte i antal så småningom och år 1903 var det bara en kvar, den på Harstena-Bokö. 1907 var lästiden 4,5 månader, med start på Harstena 1 februari och på Bokö den 15 juli. 1918 infördes lästiden 9 månader. Året innan bildades en sista ambulerande skola mellan Harstena och Gräsmarö. Harstena skola stod färdig 1922. Med undantag av lärarna i slutet av 1800-talet var de flesta skärgårdslärarna kvinnor. Här på Harstena fanns bl a följande (listan ofullständig): 1910-talet Elsa Harder 1920-talet Amalia Magnusson, Elsa Sköld, Beda Andersson, Maja Harder 1930-talet Ellen Schultz, Karin Högberg, Naeimi Friberg 1940-talet Signe Karlsson, Margit Hallin 1951-64 Ingrid Andersson.