Grytsbladet 2016 Nr 2

Häradskär

Vi vägrar sluta tro på en framtid i Gryt 

Trots hårda slag mot Gryt som ort de senaste åren kommer vi inte att sluta jobba för en framtid här. Vi får ständigt veta att vi är en turistort, men vi är mycket mer än så. Visst har vi flest besökare i turistsfären i hela kommunen, men vi som bor här, lever året runt.

Den sommaren som gick hade vi nog rekord av turister från Sveriges alla hörn och många utländska besökare. Restaurangerna har gått för högtryck, de som drivit dem, behöver nog en vilopaus nu.

Det känns som vi ser fler och fler husbilar och husvagnar utmed vägen för varje år. Både på gott och ont, väg 212 är inte anpassad för så här hög trafiktäthet. Sockenföreningen kommer att arbeta för att få Trafikverket att bygga ut och bredda vägen, så att den blir säkrare. Idag är vägen t.ex. för smal för att det ska målas en mittlinje. Att cykla på 212 när det är så hård trafik är inte heller så bra, ibland nära livsfarligt.

Båtturismen kanske har minskat till fördel för de som kommer vägledes. Pensionatet har haft mycket nattgäster, i kommunen finns inte så många övernattningsplatser att tillgå.

I Gryt har vi haft ett antal asylsökande senaste året, flera av dem är barn. De har blivit varmt emottagna och de säger själva att Gryt är lyckan för dem. Tack vare Röda Korset har de fått hjälp med att inreda sina nya hem, med saker som bl.a. vi Grytsbor skänkt till dem. De har också fått en lokal att träffas i, får lära sig svenska och för att dagarna ska ge dem lite mera stimulans. Barnen gör att vi har en bra förskola som har många barn nu. Det är bra att våra barn får leka med de asylsökandes barn, för att bringa förståelse för framtiden, att vi alla är lika även om vi har olika start och förutsättningar i livet och kanske ser olika ut.

Skolans lokaler har vi själva fått försöka hitta ett sätt att ta över på. Inte så lätt, själva driftskostnaderna är höga och det måste till verksamhet som ger intäkter. Grytsborna stod eniga, när vi hade öppet hus i början av augusti, att skolan inte skulle rivas. Det finns potential att behålla den, själva stommen i skolan är stabil och intakt. Det som behöver fixas är värmesystemet, kittning och målning av fönster samt målning av den yttre fasaden på gymnastikhallen. Det är viktigt för oss att få behålla gymnastiksalen för framtiden, friskvård är viktig för oss alla.

2017 planeras det för att ”sätta Gryt på kartan”. Vi kommer att planera för Kustdagarna 19-21 juli. Ett stort evenemang som berör området från Fyrudden till Grys Varv. Det kommer vi att jobba med i vinter. Mer om det inuti tidningen.

BIBLIOTEKSFÖRENINGEN

boy-160174_640Varje månad köps det in nya böcker till Gryts  biblioteksförening , vilket betyder att den som söker en nyutkommen bok har troligen tillgång till den på vårt suveräna bibliotek.Biblioteket ligger på baksidan av Församlingshemmet och är öppet måndag-kvällar och torsdag-förmiddagar. Personalen som jobbar där, gör detta helt ideellt. Och de kan och hittar i hyllorna.Här finns tillgång även till gamla böcker, böcker om Gryt och mycket man kan söka på ett bibliotek. Man kan även låna talböcker, hyra en del Dvd-filmer. Varför inte göra ett besök? Det skrivna ordet ger oss kunskap.Biblioteksföreningen inbjuder oss årligen till Kura Skymning i Församlingshemmet, där man berättar om nyutkomna böcker.

I ljuset av levande ljus, i en mörk novemberkväll serverar man även gott fika och diskuterar bokens värld. Datum inte bestämt, läs på Grytportalen!

Välkomna till Biblioteket!

                 GRYTS IF

                                  Grytsloppet Påskdagen 2017

P1010692Även nästa år kommer Gryts IF att hålla ett Grytslopp, med start vid skolan och loppet är cirka 5 km långt. Man väljer själv om man vill gå, lunka eller löpa. Det viktigaste är att man är med. Start vid skolan och banan går förbi Sandgärdet med målgång vid Gryts Pensionat.

Ska vi slå nytt rekord 2017?

                                           Jympan i skolan är populärDSCF4711

Jympan är nu i full gång, många tar möjligheten, att till ett mycket långt pris, få röra på sig tillsammans med andra Grytsbor. Som motionär upptäcker man även att den sociala biten är viktig, man umgås och pratar om bygden. För den som är ny i Gryt och vill lära känna andra Grytsbor är det här ett ypperligt tillfälle. Dessutom finns tre olika pass, ryggjympa, medeljympa och Corejympa. Alltså finns det något pass om kan passa alla. Eller varför inte prova alla tre? Att vara med kostar endast 150:-/termin.

Och varför välja jympan i Gryt? Låg kostnad, man slipper åka flera mil för att träna, miljön och den sociala biten. Dessutom värnar vi om att få behålla gymnastiksalen oavsett om skolan rivs eller inte. Friskvården är viktig! Och vi har bra proffsiga ledare som hållit i jympapassen i många år.

Gryts IF värnar om att vi Grytsbor ska röra på oss lite mer!

Kustdagarna i Gryt 19-21 juli 2017

Nu ska Gryt få sin egen dag…………

Jag har tillbringat 68 somrar i Gryts skärgård. Min far var fiskare men avled när jag var 10 år gammal. Vi var då tvungna att flytta inåt landet men min mor var klok nog att behålla en fastighet som jag byggt till efter hand. Där är min hustru och jag fast boende sedan 2013.

Jag har ett förflutet i Försvarsmakten (35 år) och bland annat varit krigsplacerad som stabschef vid Orrbasen och genomfört repövningar kontinuerligt i området vart 4:e år fram tom 1994.

Med detta som bakgrund känner jag starkt för Gryt och vill göra en insatsför Sveriges vackraste kust. Jag ser med sorg hur området avfolkas. Varför beskriver politikerna att Gryts skärgård är så viktig och bara visioner presenteras ? Har politikerna glömt bort denna delen av kommunen ? Finns det något parti som vill ta strid för kustområdet ?

Det finns ett ordspråk – Mycket snack men lite verkstad”!

Varför har andra områden i kommunen ”egna dagar”. Det kan vi inte skylla på politiker och tjänstemän för. Det är något vi själva måste styra upp. Därför tar jag tag i rodret och planerar för Kustdagarna 2017.

Vi har startad en ny förening – Sätta Gryt på kartan. Detta av praktiska skäl.

Föreningen skall arbeta för att besökare och boende ska ges möjlighet att upptäcka, utforska och njuta av vad Gryt och dess skärgård har att erbjuda – en attraktiv plats att leva och verka på.

Kustdagarna ska ge de lokala förmågorna en möjlighet att visa upp sig. Av Dig krävs därför ett personligt engagemang att presentera Din ”näringsgren” i text/bild och praktisk handling

Men det blir inga Kustdagar utan Er medverkan!

Följ planering på Grytsportalen www.kustdagarna.se eller via Facebook/kustdagarna 2017

Kontaktperson och projektledare: Sivert Sahlström 0709-814721  sivert_sahlstrom@hotmail.com

HEMBYGDSFÖRENINGEN

Hembygdsföreningens Vårvandring 2016

Vid årets vårvandring deltog ca 60 personer, och vandringen gick till Säterön via Fiskarudden. Vädret var stabilt även om vi haft finare och varmare dagar i maj. Vi startade vid Gryts skola och gick längs Anderssons väg och fick förklaringen av ordförande Erik Lundberg. Namnet av de tre familjerna Andersson som först byggde sina tre hus på gatan. Första stoppet blev Fiskarudden där den medhavda matsäcken intogs, med en fin utsikt över Kyrkviken. Erik läste upp den informationen vi fått av Birgith P1010746Ringlander, som inte kunde närvara vid vårt besök.

Fiskarudden

Huset på Fiskarudden uppfördes i början på 1880-talet. Timret kom från ett rivningshus på Rönö nära Arkösund. Det roddes och seglades till Fiskarudden. August Carlsson (Birgiths far) blev den förste av syskonen som föddes på Fiskarudden 1 oktober 1885. Han var           nummer 5 av 9 syskon.

”Tittar vi in på stengården som lagts rätt över tomten och stenkajen nere vid sjön (mot Karlberg) kanske man förstår vilket hårt och slitigt arbete det var att odla upp tomten. Min farfar var fiskare och som det hette på den tiden ”dödgrävare”. Förutom skötseln av kyrkogården ingick klockringning och orgeltrampning i arbetsuppgifterna”. När tomten friköptes, troligen 1921. då Birgiths far tog över huset var det första avstyckningen av Prästgården. Åren 1926-1936 uthyrdes huset till sommarboende åt familjen Ställberg från Norrköping. Idag ägs huset av Birgiths son Nils-Erik, han är den fjärde generationen. Huset har haft många namn: Karlslund, Lövudden och Karlsholm. Men går nu under namnet Fiskarudden.P1010749

Som avslutning en vers från en äldre släkting till Birgith:

Här i naturens paradis där allt är frid och ro.

Här smekt du blir av björkens ris, så skönt här är att bo.

Tack till familjen Ringlander för att vi fick besöka ert fina Fiskarudden

SäterönP1010754

Vandringen går vidare mot Säterön och där vi togs emot av flera ut släktföreningen och guidades av Karin Sörbom, Henriette Eakins och Hans Grundell.

Ön vi befinner oss på hette förr Zettersund med namn kopplat till sin första bebyggare som var skomakaren Anders Zetterström. Då befinner vi oss i mitten av 1820-talet. Ön hörde till hemmanet Grytö som ligger utanför Lerviken några kilometer söderut fågelvägen härifrån. Så småningom avstyckades Zettersund – liksom exempelvis Katrineholm här utanför – och fastigheten har idag beteckningen Grytö 1:9. På ön bodde tidigare också en skomakare som hette Bylin, sedan en skutskeppare som hette Sahlberg – gift med Bylins dotter – och från 1878 en tullvaktmästare från Barösund som hette Danson och var den som till det ursprungliga huset lät bygga till det som vi Säteröbor med en arkitektonisk term kallar för karnappen, närmare bestämt ingången till köket med veranda ovanpå. På den här ön levde och arbetade folk alltså under större delen av 1800-talet och man hade plats för både ko och gris, kanske också höns kan man tro. Det fanns dock inte färskvatten på ön, utan det fick man hämta från källor i närheten, en längs stigen bort mot Sandgärdet och en bortanför Fårströmmen, alltså åt Åbäcksnäs till. Jag har själv i mycket unga dagar varit med och hämtat vatten från de här två källorna.

När 1800-talet övergick i 1900-tal var Zettersund ute till försäljning. Det var ett sterbhus som ville sälja. I Stockholm bodde två systrar som hette Julia och Selma Ljung. De såg annonsen och blev intresserade. Julia reste per båt ned till Gryt och inspekterade stället, vilket ledde till ett inköp den 14 maj 1900. Kostnaden var 2 700 kr. Så flyttade de hit och de döpte om stället till Säterön. Möblerna fraktades med kofärja till ön, bl.a. ett stort mahognymöblemang med soffa och stolar. Men de hade inte tänkt på att det här möblemanget inte passade in i den då befintliga huvudbyggnaden. Vad göra – jo, man tillkallade en systerson som sedermera blev stadsarkitekt i Västerås och hette Erik Hahr. Han ritade den den stora hallen som stod färdig i december 1902. Den är utförd i en stil som man kan beteckna som nationalromantisk. Den gröna kakelugnen därinne – 3 meter och 80 cm hög – specialbeställdes i Västerås. Glasverandan – nu tjänstgörande som matsal – byggdes som entré i samma veva. I byggnadsarbetena deltog för övrigt vår framlidne vän fiskaren Yngve Karlssons far David och Yngves farbror Arvid. Året innan byggdes badhus och en bryggstuga, som vi idag kallar Röda stugan och används som kompletterande bostadshus. Vi har ytterligare ett mindre bostadshus på ön. Det kallar vi Vita stugan. Även den är sannolikt från 1800-talet. I storstugan finns ett plankgolv som delvis är från 1700-talet, men man återanvände förr så mycket man kunde, så de här plankorna är med all sannolikhet inte samtida med det övriga huset som för övrigt byggts till i ett par omgångar. I den senaste försåg min far Olle Grundell egenhändigt stugan med en liten kammare som ger en extra sovplats.

Här inrättade sig alltså Julia och Selma Ljung och hade också de en ko, som för övrigt hette Ödhumla och finns avbildad. Emellertid – redan i november 1904 dog Julia. Det var hon som var den driftiga av de två, så Selma kunde inte bo kvar. Hon inackorderades hos en prästfamilj i Vingåker. Det blev sedan så att de åtta barnen till Selmas och Julias syster Hilma Hahr fick ta över Säterön. Ett av syskonbarnen hette Gerda och var gift med arkitekten och konstnären Hjalmar Molin. Dessa två var de enda som kunde ta sig an Säterön, men det dröjde till 1911 innan de bosatte sig permanent här. Den stora hallen var ett allrum, men Hjalmar ansåg att han behövde en ateljé för sitt konstnärliga arbete och han skapade själv tillbyggnaden av en sådan inklusive sovrum och badrum på övervåningen. Allt detta stod klart 1915 och då fanns också på plats en tung tryckpress för etsningar. Den togs hit på vintern med häst och släde över isen. Hjalmar reste mycket i Medelhavsländerna och hade säkert låtit sig inspireras av arkitekturen där nere. Man skulle kunna säga att i det här huset förenas nu tre olika byggnadsstilar på ett tämligen ovanligt och enligt vår mening mycket charmfullt sätt.P1010752

Gerda Molin avled 1939 och Hjalmar 1954 så vi är flera här som träffat Hjalmar på hans äldre dagar. Gerda och Hjalmar hade inga egna barn så när Hjalmar gick bort testamenterades Säterön och all kvarlåtenskap till de bådas syskonbarn, inalles 18 stycken. Långt ifrån alla var intresserade men sex syskonbarn och Gerdas syster Greta gick ihop och löste ut övriga testamentstagare och sedan år 1954 ägs Säterön av en släktförening med sålunda två grenar – den ena från Hjalmar med Sörbom som nu vanligaste familjenamn och den andra från Gerda med Grundell, Grünewald, Hahr och Runnquist som nu vanligaste familjenamn. Vi har styrelse och stadgar och hjälps åt så gott vi kan med allt underhåll som krävs. Många gånger får vi ta hjälp av kunniga hantverkare. Vi har el per kabel från fastlandet och numera eget vatten precis utanför huset sedan Hjalmar lät borra år 1950, såvitt jag minns, och 16 meter djupt enligt Sixten Magnusson som vet det mesta om Gryt! Jag tror för övrigt att han med häst och vagn var behjälplig med att transportera hit borrutrustningen.

                                                                                           Hans Grundell

Gryts Hembygdsförening tackar för en fin guidning, för att ni öppnade ert hem för oss och för förplägnaden i en underbar miljö.

Hembygdsföreningens Höstvandring

I strålande solsken en septemberdag deltog drygt 30 personer på Höstvandringen på Bondekrok. Guidade gjorde Margareta Andersson och Barbro Jansson.006012007

  Nya grytsbor

Ulf Westrup landade till sist i Gryt efter många turer runt om i världenulf

Ulf bor på Fyrtorpsvägen, han flyttade hit i mars 2016 efter att ha letat hus i närheten av Gryts skärgård. Född i Norrköping som senare blev Stockholm, pluggat Teknisk fysik och retroteknik och var i den första kullen som gick ut från den då nya högskolan/universitet i Linköping.

Började jobba med något helt annat, nämligen som ljudtekniker, på Riksteatern vars säte fanns i Råsunda på den tiden, han turnerade med bl.a. musikaler som West Side story fram till 1983.

Därefter blev det Ericsson för hela slanten, familjen flyttade runt om i världen. Malaysia och Japan. Australien –Sverige-England. Ulf jobbade då med bl.a. nätverk och file support.

Sedan 2000 har Ulf bott och arbetat i Stockholm. Man undrar varför en sådan man som rest så mycket gör ett beslut att flytta till lilla Gryt efter alla år av hög puls i stora städer och länder. Jo, Ulf har ett förflutet som barn, då hans familj hyrde på Håskö tillsammans med skådespelarna Bertil Norström och Margreth Weivers några somrar. Som vuxen hyrde han ute på Gräsmarö tillsammans med sin familj i tio år fram till 2010. Inte helt ny i Gryt alltså.

Ulf hittade sitt drömhus och nu har han landat i Gryt, där han bor permanent. Huset är stort, gemytligt och fräscht. Barnen har egna krypin när de kommer och hälsar på. Ulf har målat de alla många husen som finns på tomten, och tapetserat en del. Ulf åker in till Valdemarsvik och tränar på gymmet så gott som varje dag, i hallen kliver man över skivstången så det märks att Ulf håller sig i trim. Ulf är också glad över att det fanns bredband indraget i huset, han jobbar ju fortfarande lite hemifrån. Och trivselkvällar med grannarna har det blivit vid flera tillfällen under sommaren. Ulf är entusiastisk över att bo här i Gryt och stortrivs. Fyrfjärden ligger ju nedanför………

Åsa och Leif Norling bestämde sig snabbtleif-och-asa

På Hagtäppevägen träffar jag Åsa och Leif i det hus de nyligen köpte. De är uppe mitt i sin tapetsering, men säger att de tar det lugnt och kan sitta ner och prata en stund. Det andas välkomnande när de öppnar dörren.

En sommarstuga var de ute efter, eftersom de bor i lägenhet i Norrköping. De hade letat ett tag, tills de hittade det här huset med massor av ytor, en stor uppvuxen trädgård med baksida utan insyn. Beslutet att köpa kom snabbt och de gläds nu över sitt fina hus. Huset har massor av möjligheter. Och här finns plats för barn och barnbarn som gärna kommer på besök.

Båda är pensionärer, Åsa har jobbat som barnmorska på ViN och senaste åren som sjuksköterska på VC i Söderköping. Leif har jobbar med många saker bl.a. på ett företag som heter Danisco. Ett företag som tillverkar smakämnen till dryckesindustrin. Idag använder man inte särskilt mycket råvaror i läsk, och jag förstår att den läsk vi köper är långt ifrån den fruktsaften som vi tror finns i flaskan.

Åsa och Leif har ingen relation till Gryt, men man har besökt Ekön flera gånger under årens lopp och fascinerats av de vackra klipporna och vågornas kraft när de rullar in från havet.

Kanske båt för att fiska lite, står på önskelistan och att lära känna lite folk i Gryt. Paret spelar bridge och har träffat några Grytsbor på någon bridgekväll.

Nya unga präster ska locka fler att gå till kyrkan

Matilda Helg, 35 år, som tar över som kyrkoherde, efter pensionerade Andreas Danielsson, kommer närmast från en tjänst som distriktspräst i Härryda församling. Hon prästvigdes i januari 2011 för Göteborgs stift och jobbade sen ett år i Kortedala församling.matilda3

Matilda skriver:

Att gå i Gudstjänst handlar om att få tid för möte. I Gudstjänsten erbjuds en stund att möta sig själv, en stund att möta Gud och en stund att möta de andra som kommer för att fira Gudstjänst. Det är viktigt att få tillfälle till eftertänksamhet, och lika viktigt att få tillfälle till både allvar och skratt en stund på kyrktrappan. Tillsammans får vi samla krafter inför en ny vecka och hjälpa varandra att växa som människor och i tro. Till Gudstjänsten får var och en av oss komma med vår tro och våra tvivel, vår förundran inför Guds storhet och närvaro och vår egen längtan efter en stunds lugn och ro.

Visst kan vi var och en möta vår tro och våra tvivel på egen hand, men gemenskapen med varandra är viktig; det är ju där vi kan hjälpa varandra att växa.  Gemenskapen mellan människor verkar vara viktig även för Gud. På många ställen i Bibeln pratar Jesus om bönen och bönens kraft och i Matteusevangeliet berättar Jesus för oss om vikten av att be tillsammans. Han säger: ”Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.” (Matt 18:20). En liten gemenskap på två eller tre, är starkare än att var och en ber i enskildhet och visst borde det då vara så att en mångdubbelt större gemenskap borde vara ännu starkare? Det verkar som att Gud vill föra oss samman till en troende, tvivlande, sökande och bedjande gemenskap.

Du är viktig som Gudstjänstbesökare och om Du någon dag står och väger mellan att gå eller inte gå, så tänk gärna på de andra som är där. Det betyder mycket för oss alla om Du kommer. Jag hoppas att vi ses i Gryts kyrka under hösten. Du är välkommen!

Matilda Helg, Kyrkoherde i Valdemarsvik-Ringarums pastorat

 erik

Erik Gruvebäck, 37 år, arbetar också som präst i Gryt/Valdemarsvik. Hans önskan är att fler ska upptäcka gemenskapen i vår kyrka, den gemenskap vi så väl behöver, när världen ser ut som den gör idag.

                             Kvinnor i Gryts Hembygdsförening

MaMargareta Andersson –en eldsjäl          

Den som besökt Hembygdsfesterna, kan inte ha missat att få ha tagit del av de utställningar på diverse teman som funnits i Sjöhuset under årens lopp. Det är Margareta som skapar dessa utställningar, och ibland undrar man var hon hittar allt material. Allt från Gryts by, skolor, om livet som Båtsmän, fiske, tröskning och nu senast om sågverk i Gryt. Mycket arbete ligger bakom varje teman, men Margareta klarar det galant och gör utställningarna mycket välgjorda och intressanta. Margareta är så mycket mer, en eldsjäl i allt hon gör. Engagerad är ett simpelt ord för henne. Kyrkan skulle stå sig slätt utan en så fin och trogen kyrkvärd bl.a. Hon inspirerar.

           Tack Margareta för vad du gör för Gryt!

Lilian Carlsson håller ihop planeringen för Hembygdsföreningens Sommarfest

bild-3Utan noggrann planering skulle inte sommarfesten på Björkudden bli sådan succé och det är Lilian som håller ihop hela gänget, de som jobbar på de olika positioner under en, eller snarare tre hektiska dagar. Planeringen av nästa års sommarfest startar direkt när sommaren är slut. Vilket tema ska vi ha nästa år, vem ska hålla sommartalet och vem ska underhålla oss? Mycket som ska klaffa för att göra just sommarfesten till årets höjdpunkt.

Lilian har varit föreningens styrelse trogen i minst 30 år och hållit ihop sommarfesten sedan 1994. Och inte minst hennes man Lasse, han är en av dem, som också gör ett fantastiskt arbete för vår vackra hembygdsgård

Viola har serverat oss varm korv i 42 år viola

Viola Lindén har varit Gryts Hembygdsförening trogen länge, hon har serverat oss korv och dricka under Sommarfesterna i 42 år!, och även när det är Valborgsmässofirande på Björkudden, så finns hon på plats. Att träffa så många människor på en enda dag, gör att Viola vill  fortsätta säger hon. Och glimten i ögat har hon! Det är vi glada för. Tack Viola, vår egen glädjespridare, vi hoppas att du orkar servera oss korv många år till.

Naturupplevelser på cykel

Man kan uppleva naturen på många sätt, att färdas med bil i de öppna landskapen, med båt bland alla Gryts skärgårds öar. Och på cykel. Det finns otroligt många småvägar utan en massa biltrafik. Den här sommaren har vi upptäckt flera. Att ta med cykeln bak på bilen för att cykla på Torrö, ett naturreservat på gränsen till Småland, där bilar inte är välkomna, är en fin upplevelse. Till Kallsö, Fredriksnäs, Breviksnäs osv. malma cykel

Den kanske finaste turen blev över Målma, en trevlig liten grusväg, mot Syltvik och Högved. En färd på närmre 3 mil från Fyrudden och tillbaka igen. Bland rådjur, kacklande höns, tuppar som gal, kossor och hästar. Och vid slutmålet en glass på kajkanten i Fyrudden. Det är en bra livskvalité att bo på landet.hastarglass

Gryts Segelsällskap arrangerade den sista kappseglingen i Skärgårdscupen

Höstköret avgjordes i vackert och strålande solsken, med vindar som var precis som en seglare vill ha det. Tyvärr inte så många båtar som startade, men de som var med och kämpade för vandringspriset, sken i kapp med solen.

Vann gjorde det här sammansvetsasade teamet en Inferno 29 med Johan Larsson/Pär Kaller/Torbjörn Gudinge och Carl Lindeberg. Skärgårdscupen vanns totalt av Toivo Melonen LSS.powerplay

Gryts Segelsällskap, GrSS, kommer att var aktiva nästa år också, med dels Höstköret, men även ingå i Kustdagarna 2017, då man kommer att köra en segeltävling utan tävling…nämligen Barösundsregattan rivavel. Man kommer också att erbjuda den som vill prova på att segla i en C55, något för den som aldrig seglat förut och som vill känna på att dra i skot, styra en båt. Lära sig att hantera en segelbåt helt enkelt. Man kommer också att samarbeta med Snäckevarp och dess jolleseglare och tvåkronor. Vi vill att fler ska få känslan av när vinden driver en båt framåt.

Gryts gamla luciaklänning kan ha en anrik rysk historia

Luciaklänningen är sydd av linnetyg, prydd med vackra breda spetsar och helknäppt med 66 tygklädda knappar. En klänning med en speciell och unik historia som lär sträcka sig tillbaka till Ryssland och Katarina den storas hov. Lucia 2Klänningen har används av alla lucior i Gryt, nu såväl som tidigare generationer och under de år som Röda Korset funnits här.Men klänningen i sig är betydligt äldre än så. Den var begagnad när den skänktes till Röda Korset 1941 av Maud Aurell, född von Rosen, dåtida ägare till Breviksnäs säteri. Hon tog också initiativet till Röda korsets officiella Luciafirande i Gryts kyrka, en tradition som fortfarande lever.

Nu lite historik om klänningen:
Första gången som Röda Korset firade Luciahögtid i Gryts kyrka var i december 1940.
På 30-talet var inte Luciafirandet så vanligt som i våra dagar, det moderna firandet av Lucia började i Stockholm på 20-talet, då lokala skönhetstävlingar arrangerades för att kora en Lucia. Av stor betydelse, för att sprida detta moderna Luciafirande, var Stockholmstidningen engagemang vid val av skönhetsdrottning. Fru Maud Aurell, född von Rosen, dåvarande ägare av Breviksnäs, förde med sig detta ”moderna” Luciafirande till Gryt. I Röda Korsets regi startade hon den Luciatradition, som vi än idag genomför i Gryts kyrka. Hon var mycket driftig och påhittig, dekorerade kyrkan (ljusbågarna) och engagerade operasångare till den första Luciahögtiden i Gryts kyrka. Dessutom lyckades hon att få Stockholmstidningen att i ord och bild på första sidan skildra hur skärgårdsfolket i Gryt firade Lucia i decembermörkret 1940. Samtidigt skänkte hon till Röda Korset en Luciaklännning och en Dalmatica kyrkoplagg). Hon påstod att klänningen och Dalmatican kom från Ryssland och hade använts vid Katarina den storas hov. Den klänningen har burits av Gryts Lucior fram till 2014, alltså i nästan 75 år.

Vissa Rödakorsdamer hyste tvivel om sanningen i att klänningen härstammade från Ryssland, varför man i samband med överlämnandet av Dalmatican till kyrkan 1970 frågade dåvarande kyrkoherde K-E Dahlström, om det kunde vara möjligt att plaggen kom från Ryssland. Han påstod att det mycket väl kunde vara sant, eftersom det i samband med revolutionen1917 från Ryssland kommit många emigranter, som förde med sig textilier av skilda slag ofta kyrkotextilier. Det kanske följaktligen inte är helt otroligt att Luciaklänningens ursprung är Ryssland. Gryts Första Lucia var husan på Breviksnäs Hon bar både klänningen och Dalmatican. Att även Dalmatican användes i Luciasammahang gjorde kyrkoherde Verner Reimhagen minst sagt rasande, varför den aldrig mera användes. Året efter var Fru Aurells dotter Gryts Lucia.

Numera har den gamla Luciaklänningen genomgått en renovering, av textilkonstnär Maj-Britt Salander, och kommer att placeras i ett glasskåp i kyrkan.

En ny klänning är nu sydd och är en exakt kopia av den gamla, men innehåller 72 handgjorda knappar. Den nya luciaklänningen är sydd av Ulla Söderman, och invigdes av 2015 års Lucian Emma Carlsson

luciaklänningLucia 1

                               Lucia 2016

 Som traditionen bjuder kommer vi även i år att få ta del av en Luciagudstjänst i Gryts Kyrka. Söndagen den 11 december kl. 16.00

Gryts Julmarknad lördag 3 december kl. 12-16 vid Församlingshemmet

                                  Utställare kontaktar Jenny Ek  jennymaria.ek@gmail.com

P1010542P1010541

Jul på Gryts Skärgårdspensionatpanget

Julbordet står uppdukat Fredagar och Lördagar från 1:a till 4:e advent.

Fredagar kl. 18.30 och Lördagar kl. 16.30

Välkomna hälsar Liselott & Ola
Gryts församling och Socken fick ta emot en sjuarmad ljusstake i mässing av Gryts/Vångstens Kyrkliga syförening.
Ljusstaken är tillverkad av Gusums bruk.
På bilden ses tre representanter för syföreningen: Ulla Lejdebrink, Viola Lindén och Anne-Marie Lindh vid överlämnandet av ljusstaken till Erik Gruvebäck, präst i vår församling.ljusstake

Ljusstaken finns nu att beskåda i Församlingshemmet

Till förre Ål-innehavaren..

alAtt hämta ål i främmande sump är inte helt lätt. Man känner sig iakttagen! Man hämtar tunnor, kassar och håvar. Lägger till enligt instruktion. Fixar kassar och tunnor och har i bakhuvudet – vad händer om håven spricker – ål i hela båten , inget att ta den med. Lägger x-tra kassen i beredskap. Öppnar locket och tittar ner i grumsig vattenyta. Har någon varit före mig – ser ingen ål ?? Sticker ner håven och får napp ! Bra fiskeplats detta . Håven bågnar. Fördelar som tillsagt ca 17 kg i resp. kasse. Ser ut att vara mycket mera i sumpen ! Vad gör jag av resten. Tar ett nytt tag i sumpen. KNAK – får handtaget i näven – resten kvar i sumpen. Bra grejer fiskar´n har !!! Försvinner ner med armarna i sumpen och hittar håven. Tur att man inte har ormfobi. Lägger locket på sumpen och kör iland. Fram med skruv och borrmaskin och lagar håven. Ny tilläggning och förberedelser. Mera fisk i kassarna. Kanske finns någon enstaka ål kvar men den får väl försöka överleva. Känns kallt i vattnet (12 grader) med nordligvinden. Hur ska jag nu få kassen i kassen ?? Ägaren poängterade att det var viktigt med dubbla kassar om jag måste skicka ner dom i vattnet i Fyrudden !! F:n så tungt. Kör in till bryggan, upp med tunnorna- häller ut kassen (väl ihopsnörd) och tvingar in den i ytterligare en kasse. Tillbaka i tunnan och ner i båten. Samma sak med den andra kassen. Tur att man var ute i tid… Mot Fyrudden ! Ser tomt ut – men där ligger Kjellgren. Tur att man kan få lite information. Och där kommer åla-bilen..

Vi hjälps åt och får ner fisken i tanken utan problem. 65 kg – tur att man tog dubbla kassar !! Maxbelastning ?? ? Ytterligare båtar kommer. Misstänksamma blickar – va F:n är detta för tjuvfiskare som har så mycket ål ??!!   Får min ” lapp” och kan åka hemåt !!

Om du såg en ”gul kula” var det jag som provfiskade min homma och försökte hindra ål att återgå till S-havet.

Med hälsning ”Ål-tjänst”

KORPEN

Tipspromenaderna i Fyrudden gör att många människor samlas för att lösa kluriga frågor och dricka kaffe. Ibland är det livliga diskussioner om svaren, men fikat är kakfaten tomma….p1020140bild-3

bild-2

Värdarna ställer upp och fixar kluriga frågor….

BYGDEGÅRDSFÖRENINGEN

Det har blivit en tradition att ha en höstfest, när mörkret börjar kännas lite tungt. Matlagningskillarna med fröken Siv lyser upp oktober mörkret och låter oss väl smaka på den underbara middag som de lagar och serverar. Du som missade årets höstfest, får chansen nästa år igen. Tack Siv för att du lär killarna att laga den goda maten.

matlagningsgangetp1020199p1020193

Tyck till om innehållet i Grytsbladet. Vad kan vi göra bättre? Har du något som vi kan skriva och berätta om för andra? Maila så fall grytsbladet@gryt.se

Vill du stödja oss i vårt arbeta att driva och ge ut Grytsbladet? Vårt bankgiro är 5056-5787.
Tack för att du tog dig tid att läsa om Gryt, om vardagsmänniskor och vad vi sysslar med här!

Vi önskar alla läsare en vacker vit, lagom kall vinter /redaktören