Grytsbladet 2012 nr 1

Efter vintern kommer våren….. och sommaren

Inte i sin vildaste fantasi kunde man tro att våren skulle komma redan 12 mars! Efter två snörika och kalla vintrar slutar man nästa tro att det är sant, när man tittar på termometern och den visar 14 plusgrader på sen eftermiddag, denna underbara dag i mars.
När jag som vanligt hämtade vår morgontidning klockan 06, kom ljuset och horisonten mot yttre havsbandet var färgat i alla röda färger som finns. Ett tecken på att det blir en solig dag. Sjöfåglarnas kacklande nere vid stranden, lät som från en hönsgård. Någon hund som rastades i den tidiga morgonstunden, inte så särskilt svårt att ta sig ur sängen för en hundägare en sådan här morgon.
Förmiddagsfikat på framsidan mot havet, en lång promenad för att insupa vårluften i lungorna. Och möta glada människor ute i samma ärende. Till och med lunchen åts på terrassen, nu när några av trädgårdsmöblerna kommit fram från sin vinterförvaring. Bara känslan av att få stanna utomhus, låta solen får göra huden lite brunare. Lusten att börja påta i trädgårdslandet igen, att fylla sina tomma krukor med penséer och påskliljor kan göra vem som helst glad. Att kunna ställa undan vinterkängorna längst in i garderoben och ta fram lite lättare skor, att slippa våndas av hala, snöiga och saltkladdiga vägar gör alltsammans lite lättare. Hela mars blev en lång vårmånad. Men på Påskaftonsmorgonen kom bakslaget, marken var täckt av snö!

I Gryt börjar åter ett hektiskt liv, både för oss som bor här året runt, men även de som har sommarhus börjar åter vara här. Fler husvagnar som ska besöka Eköns Camping, mer trafik på vägen allt på gott och ont. På Fyrudden gästar många fritidsbåtar hamnen, för att göra sina inköp, tanka eller äta en bit mat på en nya fina verandan som har en bedårande utsikt över hela havet, långt bort mot horisonten.

Många kommer att utnyttja och välkomna kollektivtrafiken till sjöss, för att ta sig ut på öarna. Turismen kommer att öka, fler vill ut i skärgården. Förhoppningsvis kan vi också få fler som vill bo och verka här, vi behöver kreativa människor, flera barn till skolan för dess överlevnad.

Teater i Gryts Bygdegård ger mersmak

Åter en gång lyckades Teaterföreningen i Valdemarsvik fylla Gryts Bygdegård. En oförglömlig teaterföreställning under namnet I Krig & Kärlek är allt tillåtet. Jan Holmqvist (känd från bl.a Saltön) och Jonas Granström intog scenen, där sanningar och lögner blandades med drömmar om framtiden. Att pengar kan leda till både sorg och glädje fick vi bevis för den här sista onsdagen i november 2011

FÖRELÄSNINGSFÖRENINGEN

Johan Perwe– föreläste om ”Min morfars dramatiska liv”

Erik Perwe var Johans morfar. Erik blev prästvigd i Linköpings domkyrka 1925. Erik som under mitten av trettiotalet förkunnade Guds ord ute i bl.a Gryts skärgård, genom att ta sig fram med ”Kyrkbåten I och II. Erik blev senare, 1942, kyrkoherde och legionspräst i Victoriaförsamlingen i Berlin. Där bedrev han hjälpverksamhet för judar och flyktingar, hjälpte dem med att hålla sig gömda av Svenska kyrkan, och han blev kallad ”Bombprästen”. Han hade ett massivt arbete i sin kamp att rädda så många som möjligt undan deportation och en säker död. Erik Perwe dog blott 39 år i en flygolycka 1944, planet blev nedskjutet.

Johan har fört Erik Perwe´s historia vidare för att visa Erik´s mod att bekämpa nazismen.

Arkivvisningen i Församlingshemmet

På årets kallaste dag (–30 grader på morgonen) i början av februari, öppnades vårt gedigna arkiv med otroligt många bilder och dokumentation från olika epoker i Gryt och dess fantastiska historia. Tyvärr var det få nya Grytsbor som anammade detta unika tillfälle att få lite mer fakta om Gryt och dess omnejd. Den som missat denna dag, får ett nytt tillfälle nästa år. Men det är dock möjligt att få komma och titta in i arkivet, när arkivkommittén träffas i församlingshemmet varannan tisdagskväll.
Hembygdsföreningen har också startat en studiecirkel för digitalisering av material ur arkivet. Man lägger in i ett s.k Bygdeband. Det är ett tidskrävande arbete, att scanna bilder och att dokumentera. Den som är intresserad av att hjälpa till, kan höra av sig till Margareta Andersson i digitaliseringskommittén.
Hembygdsföreningen efterlyser också hjälp med att fram fakta runt bygget av vägen till Gryt, som är årets tema på Sommarfesten.

Matglada gäster på arkivvisningen Per-Anders Boquist, trogen Grytsbo

Gryts Hembygdsförenings program för sommaren och hösten 2012

Lördag 26 maj:
Vårvandring på Häradskär. Avresa från Fyrudden kl. 10.00. Vi beser den nya anläggningen och fyren på ön. Anmälan om deltagande till Tommy Ljung 0123-41056 senast 21/5 Guide Kennet & Bo Magnusson. Medtag kaffekorg.
Söndag 15 juli:
Sommarfest på Björkudden, startar kl. 13.00. Sommartalare Sten Lennqvist, skärgårdsdoktor´n.
Underhållning av Ellen Johansson. Årets tema ”Kommunikation” om hur vägen till Gryt byggdes bl.a
Lördag 8 september:
Höstvandring på Hosum. Guide Thomas Magnusson. Samling vid Hosum kl. 10.00. Medtag kaffekorg.
Lördag 6 oktober:
Höststädning på Björkudden med korvgrillning. Alla är välkomna att hjälpa oss att hålla vår vackra
hembygdsgård fin. Medtag kaffekorg och korv att grilla.

Välkomna att besöka vår Hembygdsgård på Björkudden
Mera och utförligare information samt ev. guidning
Kontakter:
Ordförande Erik Lundberg 0123 -40072
Margareta Andersson 0123 -40692
Anders Magnusson 0123 -40041

SOCKENFÖRENINGEN

Informationsmöte ang. Skärgårdstrafiken 12 april
Ett informationsmöte hölls hos Ida på Udden där Valdemarsviks kommun representerades av Lars Beckman (kommunalråd) och Sten Ovinder. Östgöta Trafiken (ÖT) representerades av Benny Sköld och Anders Johansson. Antal åhörare var cirka ett 50-tal.
Benny från ÖT berättade att det vid årsskiftet 2012 kommit en ny lag angående kollektivtrafiken. ÖT kommer att ta över skärgårdstrafiken fr. o m 17 juni. Skärgårdstrafiken kommer att omfatta: färdtjänst, sjukresor, kompletteringstrafik och skolskjuts.
Man kommer att kunna betala på båten med sitt eget betalkort eller periodkort. Kontantbetalning finns inte längre. Man måste förbeställa resan senast kl. 18.00 dagen innan på telefonnummer 0771-71 10 20. Beställningscentralen ligger i Helsingborg.
Akuta sjukresor är prioriterad före all annan trafik. Skärgårdstrafiken är kopplad till allmän kollektivtrafik i Fyrudden och kompletteringstrafik i Breviksnäs.
I slutet på maj /början av juni kommer alla hushåll att få en broschyr från ÖT ang. detta nya.
En av frågorna som diskuterades livligt var akuta sjukresor. Den frågan och andra frågor som kom upp på mötet, tog ÖT med sig tillbaka och lovade att komma med svar på dessa frågor vid ett senare möte. Detta möte kommer att hållas om cirka en månad.
Kommunen berättade att det var kommunen och skärgårdsrådet som bestämmer var båten ska angöra och inte ÖT.
Roine Andersson berättade om sin nya båt, som kommer att trafikera vår norra skärgård, samt visade bilder på den.

Carin Söderling, sekr.

Skärgårdsrådet

Skärgårdsrådet arbetar för en levande och hållbar skärgård med förutsättningar för skärgårdsborna att bo och verka i sin bygd. Vi önskar att kunna ge kommande generationer möjligheten till glädjen att se en havsörns breda vingspann, tångskogarnas myllrande liv, att få bada i rent vatten från isslipade hällar och att de kan leva sina yrkesverksamma liv i vår östgötska skärgård.
Skärgårdsrådets arbete utgår från visionen ”En levande skärgård”. Målsättningen är en skärgård med en yrkesverksam och växande åretruntboende befolkning. Till skärgården räknas såväl öar som fastland där natur, kultur och produktionsmönster är präglat av havet.

Arbetet inom skärgårdsrådet är fördelade på fyra viktiga områden:
Sysselsättning.Vi stimulerar verksamheter som kan bedrivas både i skärgården och på distans. Vi uppmuntrar aktiviteter som fiske, vattenbruk, turism och upplevelseaktiviteter.

Service. Tillgången till de mest grundläggande servicebehoven är oerhört viktig i skärgården. Kommunikation, post, äldre- och barnomsorg och dagligvaruförsörjning är exempel på viktiga arbetsområden för Skärgårdsrådet.
Natur och kultur. Vi utveckar former för och främjar samverkande insatser mellan markägare och entreprenörer i skärgården för en långsiktg vård av natur- och kulturmiljöerna kring havet.
Bostäder. Insatser för att skapa ett varierat utbud av bostäder, till exempel lägenheter för äldre och yngre, vilket kan bidra till att frigöra bostäder för nyinflyttade

Skarven bekymmer för fiskare

Den svenska mellanskarvpopulationen har ökat dramatiskt de senaste åren. En ny studie visar att många är oroliga över att skarven kan ha en negativ inverkan på fiskbestånd och sysselsättning.

– Att så många fiskare och odlare anser sig vara drabbade av skarven är i sig ett tungt skäl till att frågan ska tas på allvar, säger forskare Sven-Gunnar Lunneryd, SLU, som även fotograferat mellanskarven. I en nyligen utkommen rapport från institutionen för akvatiska resurser, SLU, presenteras resultat från intervjuer och journaler från yrkesfiskare, sportfiskare samt personal på fiskodlingar. Materialet visar på två av skarvens eventuella konflikt områden: direkta skador av skarv som sker på redskap respektive fisk i redskap och fiskodlingar samt att skarven konkurrerar om fiskresursen, det vill säga orsakar att människor får mindre fångster.

Vi undersökte de direkta skadorna genom att ta in över 100 fiskejournaler från yrkesfiskare som använder nät, krok, ryssjor, bottengarn och fäl- lor längs svenska kusten mellan 2005 och 2006. Var fjärde fiskare rapporterade skarvskador, främst inom bottengarnfisket i egentliga Östersjön och ålryssjefisket på västkusten. För enskilda fiskare var skadorna säsongsvis omfattande, men generellt var de lägre än sälskador vars totala omfattning var sju gånger större, säger forskare Sven Gunnar Lunneryd, institutionen för akvatiska resurser, SLU.

Vi räddar liv till sjöss!

I över 100 år har Sjöräddningssällskapet, en ideell förening, haft uppdraget att rädda människor i sjönöd. Idag har vi 66 bemannade räddningsstationer längs vår långa kust, från Piteå i norr till Ystad i söder, och i de stora sjöarna. Tack vare 1800 frivilliga sjöräddare finns det alltid en besättning som ställer upp dygnet runt, året om. 15 minuter efter ett larm ska de vara på väg ut ur hamnen, och inom en timme ska de nå den nödställde. Det ställer stora krav på både besättning, utrustning och placeringen av våra stationer.

Du betyder mycket för att vi ska kunna rädda liv till sjöss!
Tack vare våra medlemmar kan vi rycka ut på närmare 1.000 larm om året. Det är mer än 70% av alla sjöräddningar i Sverige. Vi gör det dessutom helt utan bidrag från staten.
Bli medlem i Svenska Sjöräddningssällskapet och hjälp oss att rädda liv till sjöss.
Läs mer på: http://www.sjoraddning.se/

Fotoutställning i Gryts Bygdegård tiden 30 juni -5 juli

Fredrik Gräslund ställer ut sin fotografier som han tagit under sin övervintring ute i

Gryts skärgård.

Välkomna att se hans underbara samling!

SKÄRVÅRDSFÖRENINGEN

Skärvårdsföreningen bjuder in barnen i Gryts skola på en båtresa till Bokö fredag 25 maj, för att
berätta om djur och natur ute på öarna. Barnen kommer bl.a att få träffa de nyfödda lammen på ön.

Gryt Skärvårdsförening håller Årsmöte Lördag 7 juli kl 11.00

traditionsenligt i Ledins lada på Kråkmarö. Läs mera på Grytportalen www.gryt.se
Alla medlemmar är välkomna!

Telefonen kommer till Gryt

Tydligen förekom en privat televäxelstation i Gryt innan Televerket togs över 1893 av Oscar Eriksson. I Gryt fanns då c:a 10 abonnenter som via telefon kunde samtala med varandra. Vilken nymodighet! Under sent 20-tal tar Martin Bergström, som då också drev en åkerirörelse med bussar och taxi, över kontraktet. Hans hustru Astrid blev föreståndare för växeln. Telestationen var inrymd i Carlsberg fram till 50-talet. Flyttade därefter till Sundsberg och då övertar Anna-Lisa jobbet som växelföreståndare. Mindre telestationer fanns i bl.a Vångsten, Liljesta och ute på öarna Stora Ålö, Harstena, Kråkmarö och Bondekrok. Redan 1930 hade Harstena en växelstation med fem abonnenter.

Att ringa ett ”rikssamtal” var inte det enklaste, man kopplades först vidare till Valdemarsvik, som i sin tur kopplade vidare till Norrköping, som sedan kopplade vidare…..att koppla ett samtal till t.ex Norrland tog lång tid, ibland flera timmar.

Hur telefonen kom till Gryt samt hur vägen dit byggdes är årets tema på Sommarfesten på Björkudden. Vill Du veta mer, eller kanske vet mer om dessa ämnen är du välkommen till Gryts Hembygdsförening. Eller rent av har någon gammal telefon som kan lånas ut till hembygdsföreningen under sommarfesten. Eller material om vägbygget till Gryt.
Kontakta någon i hembygdsföreningen i så fall.

Kreativiteten flödade när Lotta ordnade målarkurs på Fyrudden

En liten, men taggad skara anslöt till den målarkurs som Lotta Larsson på Fyrudden fixade i mitten av mars. I dagarna tre målades det för glatta livet och vi som var där fick lära oss att det egentligen inte är någon ”konst” att måla en tavla. Vi fick lära oss att våga blanda färgerna och att inget är fel eller rätt.Att leka fram en tavla gav fantastiska resultat, de flesta med hav och himmel som motiv.

Till hösten, i Oktober, får du som missat det här en ny chans att delta i en ny målarkurs. Vi gör en utmaning, att tillsammans måla en stor tavla som vi sedan skänker som lotteri till förmån för Barncancerfonden. Kom och utmana oss! Kontakta Lotta om du vill vara med att måla, äta gott och koppla av med oss andra och ta fram din kreativitet och bli konstnär för några dagar.

Internationella Fyrdagen är alltid tredje helgen i augusti

Häradskärs fyr håller vi öppen söndagen den 19 augusti mellan kl 11.00 och 15.00. Skulle de som kommit ut till Häradskär för att se fyren inte ha hunnit upp till kl. 15.00 håller vi öppet tills alla varit uppe. Vi tar upp ca 10 – 12 personer åt gången och ger samtidigt lite information om fyren och livet på Häradskär förr och nu. Varje uppstigning i fyren tar drygt 20 minuter.

Det kom ett brev…

Mitt stora intresse för skärgården begränsar sig inte bara till S:t Anna utan Gryts Skärgård ligger mig varmt om hjärtat då jag har djupa anor därifrån om vilket du kan läsa i min berättelse i bifogat medlemsblad i S:t Anna Hembygdsförening.

Förutom Harstena är Häradskär intressant för mig då ett flertal förfäder funnits och verkat där. Således har min morfars mor, Ingrid Månsdotter 1790-1876, sitt ursprung fyra generationer tillbaka på Häradskär i föräldrarna Anders Didrichsson född 1705, och Carin född 1707. Carins far hette Måns Bärtholts och var fyrmästare/vaktare vilket förmodligen Anders D. också var generationen efteråt. Tyvärr har jag inget årtal på Bärtholts men med tanke på dotterns födelse måste han ju ha funnits i slutet på 1600-talet på ön. Anders och Carin fick en dotter, Ingeborg, som gifte sig med en pojke från Bokö vid namn Mattis Månsson (vars fader kom från Torrö Östra Ed och han gifte sig med Margareta Månsdotter från Bokö, dit Mattis flyttade). Mattis och Margareta fick dottern Kerstin som i sitt giftermål med Måns Olofson kom att flytta till Harstena och där födde tidigare nämnda Ingrid Månsdotter, min morfars mormor. Givetvis föddes det fler barn i familjerna än de jag nämnt. Ingeborg Andersdotter t.ex. hade sju syskon där ute på Häradskär, Mattis på Bokö hade sex syskon, liksom Kerstin Mattsdotter.Med hjälp av datan har jag således lyckats få fram uppgifter om alla mina förfäder från 1500-1600-talet och när jag tänker på de gånger ja besökt Häradskär som turist och Sjövärnare( vi hade ju baracker där) utan att då ha den aning om att mina förfäder bott och verkat där, infinner sig en märklig känsla i kroppen. Återigen en cirkel är sluten.

Holger Rappestad

Jättegrytor i Gryt

I Gryt kan man skåda flertal jättegrytor, bland annat vid Ekön och vid Gryts brygga, även ute på Kättilö. Jättegryta är en i berg urholkad fördjupning, som bildats genom att strömmande vatten fått en sten att rotera tillsammans med grus och mindre stenar i en virvel under en längre tid. Många stora jättegrytor skapades under istiderna, genom att lösryckta moränblock i framforsande smältvatten fraktades tillsammans med grus och småsten, för att slutligen hamna på glaciärens botten. Där kilades blocket (stenen) fast i en grop eller spricka av berggrunden, varmed smältvattnet med all kraft skötte dess rotation och grytan som bildades blev ett faktum. Löpstenen som urholkat en jättegryta ligger oftast kvar som en ovanligt slät, äggformad sten, antingen på dess botten eller i dess närhet. Många jättegrytor kan vara mycket djupa.

Harstena Trankokeri ska skyddas som byggnadsminne.

Länsstyrelsen Östergötland anser att trankokeriet är en viktig del av länets industrihistoria.
– Det visar hur stora industrier som Lundbergs Läderfabrik i Valdemarsvik under tidigare delen av 1900-talet köpte sina råvaror från lokala underleverantörer med småskalig och hantverksmässig produktion, skriver länsstyrelsen i sitt beslut om byggnadsminnesförklaring.

Historisk:

Trankokeriet byggdes 1911 på udden kallad Östantillslången.
För drygt tre år sedan gjordes en restaurering av byggnaden, men åtgärderna uppges inte ha förändrat byggnadens ursprungliga utseende. Länsstyrelsen konstaterar att byggnadens arkitektoniska värde kan anses vara relativt litet, huset ligger i linje med 1910- talets formspråk för enklare ekonomibyggnader. Däremot anses byggnaden illustrera den historiska framväxten, livsvillkor och näringar i ett skärgårdssamhälle för cirka 100 år sedan.
I trankokeriet, som i dag utgör museum i Harstena Byskoleförenings regi, finns i dag bevarat utrustning för kokning och förvaring av späck och tran samt en båt avsedd för säljakt. Byggnaden ägs av Harstena Samfällighetsförening.
– Det är troligt att det i landet inte finns någon lika välbevarad miljö i denna kategori, som på ett så pedagogiskt sätt kan berätta om en historiskt viktig, men sedan drygt femtio år utdöd verksamhet, menar länsstyrelsen.

Fakta Harstena Trankokeri
Harstenas sälbådar var den största samlingsplatsen för gråsälar på ostkusten. 1930 kunde 20-30 000 sälar räknas på bådorna. Sälarna fångades först med nät som lades ut runt bådarna. I början av 1800 talet fångades 480 sälar ett år med nät.
Att klubba säl, som Harstena är mest känt för, började man inte med förrän under 1900-talet. Sälar fångades även med harpun vid lugnt väder. Rune Svensson berättar om Trankokeriet. Vi tog iland sälen på udden här (utanför trankokeriet). Vi drog upp dom på land genom att knyta ett rep om skrävlingen (tassarna). Vi fick åka tillbaka till ”Bådera” och hämta sälarna flera gånger. Vi rodde hem med sälen på släp, senare var det motorbåt. Och vi sänkte sälen i sjön tills vi fick tid att ta hand om dem. Kropparna transporterades till Trankokeriet som ännu idag ligger kvar vid Östantill. Huden med späcket s k späckvake flåddes först av kropparna. Sedan skars späcket bort från skinnet över en späckbom. Späcket saltades i tunnor för att vid ett senare tillfälle smältas till tran i kokeriets stora järngrytor, ett tungt och illaluktande arbete. Tranet såldes till Lundbergs läderfabrik i Valdemarsvik. Hudarna köptes av garverier och av en del skinn tillverkades handskar avsedda för personalen vid Stockholms spårvägar. En del av köttet saltades i tunnor. Det ansågs både gott och näringsrikt och blev så småningom både biff, kalops och köttbullar.

Harstena förr i tiden

Harstena Byskoleförening håller museerna, Folkskolan, Trankokeriet och Fiskeboden öppna för besökare. Museerna visar livet förr i tiden för människorna på Harstena. En genuin miljö att beskåda.
Museerna håller öppet 24 juni – 12 augusti Entré 20:- (barn under 15 år gratis)