Startsidan

Saxat ur
”Planprogram Fyrtorp 1:114, 1:4 del av mfl”

 

Planområdet är beläget mellan allmänna vägen 212 (Gryt/Fyrudden) och Horsviken, ca 1 km sydväst om Fyruddens hamn.
Avsikten med detaljplanen är att områdets sydvästra del ska bebyggas med friliggande enbostadshus. Husens placeringar ska vara välanpassade i naturen med minsta möjliga modifiering av terrängen.
Programområdet består huvudsakligen av bergig skogsmark och låglänt ängsmark. Ängsmarken ska i möjligaste mån förbli orörd. De högstbelägna skogspartierna bör förbli orörda. I sydvästra delen av området är höjdvariationen 16 meter.

Horsvikens inre del är vassbevuxen och ska förbli orörd. Tillkommande bebyggelse ska förläggas på fast mark och berggrund och föranleder således inga geotekniska svårigheter.
Den s.k. Östgötaleden leder in i området via Horsvikens västra strand. Leden ska förlängas utmed stranden i riktning mot Fyruddens hamn.

Tomtstorleken kring varje tillkommande hus ska inte understiga 1500 kvm för att behålla naturkaraktären. Ängsmarken får inte bebyggas. Stenmurar kommer att bevaras inom naturområdet.
Mellan de två befintliga båthusen är avsikten att skapa ett gemensamt område för att uppföra ett antal sjöbodar samt småbåtsbryggor och därmed skapa inryck av ett fiskeläge. Vattendjupet tillåter enbart angöring för grundgående båtar.

Hamnområdet ligger utmed vandringsleden och ska därför vara tillgängligt för allmänheten. Planprogrammet förutsätter att strandskyddet upphör inom all kvartersmark.
Strandområdet mellan båthusen upplevs av allmänheten som ianspråktagna för privat bruk. Anläggande av ett gångstråk i vandringsledens förlängning och en tydlig skyltning ökar strandens tillgänglighet för allmänheten.

Samfällighetsförening ska bildas för att svara för framtida drift och underhåll av gemensamhetsanläggning.
En exploatering av området enligt planprogrammet innebär inte någon större förändring för miljön jämfört med för området gällande plan.
Planförslaget skapar attraktiva boendemiljöer med möjlighet till havsutsikt och närhet till rekreation och offentlig och kommersiell service.

Attraktiva tomter kan locka inflyttare till kommunen och bidra till en positiv befolkningsökning. Planförslaget finansieras genom intäkter från planområdet.
Sammanställt av Gunnel Adolfsson-Lundgren
PS. Inom kort kommer nya idéer om plan för byggnation vid Nya Åldersro avseende villor och äldreboende.

 

Saxat ur ”Förslag till riktlinjer för skogen vid kusten”

Grytsbladet har tagit del av dessa förslag, men kan tyvärr inte publicera allt. För den som vill veta mer hänvisas till Bo Thor bo.thor@svsog.svo.se eller telefon 013-20 38 37. Hela texten ska så småningom komponeras ihop till en broschyr.

Skogen vid kusten och i skärgården är allt från knotiga, vindpinade martallar och sparbanksekar till timmerskog

Skogen är en omistlig del av ostkusten och dess skärgårdar. Sedan långt tillbaka har kust - och skärgårdsbefolkningen brukat skogen. Man har avverkat timmer för att bygga hus, båtar och stadiga bryggor. Man högg ved för att värma egna bostäder med, men också för att sälja till städerna. Under de senaste decennierna har även kustborna kunnat sälja massaved till industrin.

Skogen gav bete åt kor och får, både på fastlandet och lång ut på öarna. Precis som i övriga delar av landet har man planterat skog som idag behöver röjas och gallras. Där förr var åker och betesmarker vandrar nu skogen in.
Skogen var och är helt enkelt en av grundförutsättningarna för att folk ska kunna bo i skärgården och på landsbygden vid kusten. När fiske och jordbruk sviktar är det än viktigare att man tar tillvara skogens försörjningsmöjligheter, i första hand genom självverksamhet för skärgårdsbefolkningen.

Föryngringsmetoder för kust och skärgård

I skogen vid kusten och i skärgården kan det vara lämpligt att i större utsträckning än vanligt använda naturlig föryngring. Var rädd om yngre träd redan vid avverkning så att de kan sparas och få växa in i det nya beståndet. Gör täta fröträdsställningar av tall. När fröträden så småningom avverkas lämnas minst tio av de äldsta och grövsta träden per hektar kvar som miljöträd för fåglar, insekter och annat liv.

Låt särskilt kantzoner mot vatten utvecklas fritt. Anlägg inte skog på strandängar och små inägor, på torrbackar eller i känsliga kulturmiljöer. Försök att skapa kvalitetsträd redan i den yngre skogen, som kan ge värdefullt timmer i den äldre skogen. Med en redan svag lönsamhet i kust– och skärgårdsskogsbruket måste utgångspunkten vara att producera sådant som ger högsta möjliga inkomst per kubikmeter.

Av tradition och av miljöskäl finns det all anledning att gynna tall - och ekskogar.
Att föryngra skogen genom att skapa luckor, eller att utvidga befintliga luckor med begynnande föryngring, är en annan metod som kan tillämpas. Att successivt föryngra skogen genom att avverka i kantzoner är också en beprövad metod.

Inga träd lever för evigt - Men ge ändå några chansen att försöka!

För att i första hand gynna den biologiska mångfalden lämnas minst tio träd per hektar kvar till framtiden. Man väljer de träden bland de grövsta och äldsta. Dessa så kallade evighetsträd kan då uppnå sin biologiska mognad. De blir bostad för en mängd arter som är beroende av riktigt gamla träd. Trädets biologiska funktioner fortsätter även efter att det dött, som torraka eller låga, med olika nedbrytare som livnär sig på det.

Var särskilt rädd om tallar och ekar, som växer i kanter mot vatten eller öppen mark, på berg, inägor eller uddar. Grova, solbelysta stammar är särskilt värdefulla. Låt torrträd och kullfallna träd ligga kvar. Kom ihåg att stammar med lågt timmervärde (med hål, grova grenar, röta etc.) ofta har de högsta naturvärdena och skönhetsvärdena.

Kust- och skärgårdsgallring

Redan i planeringsdiskussionerna mellan skogsföretag, ägare och myndigheter bör man undersöka intresse och möjligheter för samordning av gallring mellan fastigheter. I det här sammanhanget är ensam inte stark. Samordning kan innebära skillnaden mellan ett nollsummespel och ett ordentligt netto efter avverkning. På öar kan man överväga att utföra alla aktuella avverkningsåtgärder på en gång, såvida inte de totala miljöförändringarna blir alltför omfattande. Undvik att gallra ända ut i vattenbrynet. Vårda det naturliga brynet och tänk på att fisken uppskattar skuggan av kantvegetationen. Fisk och annat liv gynnas också av träd och ris som ligger i vattnet.

Föryngringsavverkningar i skärgården

Ju längre ut i skärgården man kommer, ju mindre öarna är, desto mer minskar möjligheterna att avverka skog. Det finns inte så mycket att avverka, möjligheterna att göra det lönsamt är mycket små och kraven på hänsyn till miljön är höga. Regelrätta föryngringsavverkningar kan göras på de större öarna i de inre och mellersta delarna av skärgårdarna.

Hyggesstorleken bör dock begränsas och anpassningen till terrängen göras med särskild omsorg. På de öar som finns i det som brukar kallas mellanskärgården bör man överväga att i ställe göra kombinerade avverkningar, genomhuggningar, där vissa ytor behandlas som föryngringsytor med till exempel fröträd för naturlig föryngring. Andra ytor gallras.

Man kan även i viss utsträckning bedriva plockhuggning av träd med särskilt högt timmervärde. Mindre volymer döda träd lämnas kvar i skogen av naturvårdsskäl.

Sammanhängande föryngringsavverkningar i de inre delarna av skärgårdarna bör inte överstiga tre hektar. Längre ut i mellanskärgårdarna bör de inte överstiga ett hektar. I de yttersta delarna av skärgårdarna kan inga föryngringsavverkningar företas.

Att lämna vissa områden orörda är en dygd

Mindre öar, berg, uddar och strandområden av speciell karaktär undantas helt från skogsbruk. Hällmarksområden med lågvuxen skog får utvecklas fritt, liksom t.ex. de flesta kärr och skvattrammossar. Lämna normalt kvar en orörd strandzon av främst buskar, lövträd och tall. Låt de naturliga förutsättningarna avgöra zonens bredd.

Lämna en bred zon där lövkärr går fram mot stranden och öppna helt där det är ren granskog eller där det är motiverat att öppna för utsikten. Var speciellt aktsam vid naturhamnar, bebyggelse och odlingsmarker. Områden som av myndigheterna bedöms hysa höga naturvärden på grund av att de aldrig eller inte på länge brukats, lämnas också utan åtgärd. Är det fråga om större områden kan markägaren kompenseras genom att man bildar naturreservat eller biotopskyddsområde.

Karaktäristiska inslag i skogen vid kusten att särskilt värna om
Hamlade träd

På vissa öar kan man fortfarande se spår efter hamling av lövträd (främst lind och ask). Träden har en karaktäristisk kandelaberform. Ofta går det bra att hamla dessa träd på nytt. Arbetet kräver dock speciell kompetens och utrustning. Om träden står invuxna i högre skog måste de konkurrerande träden också avverkas så att de hamlade träden får ljus.

Rovfågelsbon

Det är förbjudet att avverka boträd. För de stora rovfåglarna, särskilt havsörn och fiskgjuse, är det brist på lämpliga boträd. Dessa fåglar har en viktig funktion i kustlandskapets ekologi. Genom att medvetet lämna grova tallar med platta kronor som framtida boträd kan skogsbrukaren aktivt bidra till att dessa fåglar gynnas och kan fortleva i starka populationer. Undvik skoglig verksamhet i närheten av dessa bon under häckningssäsongen januari - augusti.

Värna vattenmiljön redan i skogen

Vattenmiljön (bäckar, åar, sjöar, hav och våtmarker) är känsliga livsmiljöer som kräver särskild hänsyn även av skogsbruket. Våra metoder måste anpassa och utvecklas. Man kommer långt genom att a) Spara kantzoner b) Vara försiktig vid terrängtransporter och markberedning c) Avsluta diken innan de rinner ut i nästa vattensystem d) Tänk på vattenmiljöerna vid vägbyggen och andra markarbeten som påverkar vattnet e) Var aktsam med kemikalier, gödselmedel samt driv– och smörjmedel.

Sammanställt av Gunnel Adolfsson-Lundgren

 

Artiklar publicerade i Grytsbladet nr2 2005

2005-12-05 : SM i fårvallning : Läs berättelsen här.
2005-12-05 : Skjutvarning : Läs berättelsen här.
2005-12-05 : Capstan m.m. : Läs berättelsen här.
2005-12-05 : Nya Grytsbor : Läs berättelsen här.
2005-12-05 : Gryts Hembygdsföreningen : Läs berättelsen här.
2005-12-06 : Gryts Biblioteksföreningen : Läs berättelsen här.
2005-12-06 : Gryts Skärvårdsföreningen : Läs berättelsen här.
2005-12-06 : Halvor tröskar : Läs berättelsen här.
2005-12-06 : Planprogram Fyrtorp 1:114, 1:4 : Läs berättelsen här.
2005-12-06 : Grytsbladet nr2 förstasidan : Gå tillbaka här.

 

Gryts Sockenförening