Gryts Historia
Namnet Gryt betyder den steniga ön eller klippor brant stigande ur vattnet. Gryt är väldigt gammal, för cirka 6000 år sedan var det någon som tappade en stenyxa, som man nu har funnit ifrån äldre stenåldern. På den tiden var större delen av Gryt skärgård, och bara en liten del var fastland.
Det finns en boplats från stenåldern, (ca 2000 f.kr.) som ligger vid Lundby-Rosenlund nära Valdemarsviken. Det finns relativt gott om stenrösen och även två gravfält mellan åren 1500 f.Kr. och 1000 e.Kr. Vid Dala finns en 20 meter lång skeppssättning från yngre bronsåldern, och den enda kända skeppssättningen i Gryt.
Hosum tillkom som gård under vikingatiden (800-1050 e.kr.) flera ortnamn som är ca tusen år gamla är Dal, Dala, Mar, Syltvik, Vångsten, Kalerum, Fagerum.
Vid medeltidens början inleddes den stora huvudepoken i Gryts uppodlings- och bebyggelsehistoria.
Från den tid finns 13 gårdar, Bryttorp, Fyrtorp, Hässeltorp, Koppartorp, Norrtorp, Krogsmåla, Målma, Skörtsmåla, Bäckermåla, Danebo, Trälebo, Gåtebo och Kindebo.
Gryt var under järnåldern glest befolkat jämfört med slättbygderna i de inre delarna av Östergötland.
På 1800-talets slut så var befolkningen som störst ca 3000 men har dalat till ca 940 invånare 1999.
Fram till 1971 var Gryt en egen kommun, men nu tillhör Gryt Valdemarsviks kommun.
Gryts Kyrka
Den nya kyrkan är byggd 1790 till 1804 och den gamla (sakristian) från (före) 1378 är numera inredd till kyrksal och kallas S:t Olofs kapell.
Harstena skola
Byskolan byggdes 1921 eftersom elevantalet växte. Tidigare hade skola bedrivits i Carl Svenssons hus på övervåningen. Nu fick man en egen skola, där fröken med familj kunde bo i samma hus. Barn från Gräsmarö och andra bebodda öar kom med båt till skolan. Den sista lärarinnan var Ingrid Andersson som bodde i huset med sin familj. Maken var fiskare som alla andra män på Harstena. Skolan upphörde som skola 1964 och är idag delvis museum och Harstena byskoleförenings lokaler.
Byskolans historik
Skolrådet i Gryt beslöt år 1849 att införa skolgång för barn även i skärgården. En ambulerande folkskola inrättades som hölls ca två månader på varje ställe. 8 olika distrikt fick dela på läraren J N Dalman. År 1874 inrättades ytterligare en lärartjänst och antalet distrikt eller rotar nedbringades till 6. Skoltiden var nu tre månader. År 1891 utökades skoltiden till 4 månader och ansvarig var nu läraren Edvall, en, enligt dåtidens skolbarn, stor, kraftig, enbent karl, som var så tjock så att han kunde utan besvär ligga och flyta på Husfjärden vid Harstena i flera timmar. Amalia Magnusson var den första läraren med utbildning. Hon hade gått seminariekurs i Linköping och fick lärartjänst inom den ambulerande folkskolan år 1893. Den ambulerande folkskolan krympte i antal så småningom och år 1903 var det bara en kvar, den på Harstena-Bokö. 1907 var lästiden 4,5 månader, med start på Harstena 1 februari och på Bokö den 15 juli. 1918 infördes lästiden 9 månader. Året innan bildades en sista ambulerande skola mellan Harstena och Gräsmarö. Harstena skola stod färdig 1922. Med undantag av lärarna i slutet av 1800-talet var de flesta skärgårdslärarna kvinnor. Här på Harstena fanns bl a följande (listan ofullständig): 1910-talet Elsa Harder 1920-talet Amalia Magnusson, Elsa Sköld, Beda Andersson, Maja Harder 1930-talet Ellen Schultz, Karin Högberg, Naeimi Friberg 1940-talet Signe Karlsson, Margit Hallin 1951-64 Ingrid Andersson.