Din start i Gryts skärgård ~ Sidan drivs av Gryts Sockenförening

Grytsbladet 2014 nr 2

En sommar att minnasÖka

Den gångna sommaren kommer vi med all säkerhet att minnas länge, eller? Den kanske inte var så extrem som vi pratade om under de mest varmaste dagarna i slutet av juli och början av augusti. Vädret har alltid varit ett kärt samtalsämne och än så länge får vi finna oss i vad det blir, ingen kan styra över vilket väder vi får. Och tur är väl det.
I Gryt och Fyrudden har alla restauranger gått för högtryck hela sommaren, många gäster har ätit av den goda maten som erbjudits här. Vi har en oslagbar miljö och fantastiska kockar, därför drar sig många besökare hit under sommaren. Särskilt skärgården lockar många att ta skärgårdstrafiken och andra taxibåtar ut till öarna, när man inte har egen båt. En dagstur till t.ex Harstena kostar så lite, medan man får en riktigt fin skärgårdsupplevelse att minnas länge.
Gryts skärgårdsskolas framtid är fortfarande osäker. Friskoleansökan avslogs, men vi hoppas ändå att våra folkvalda ska ta förnuftet tillfånga och att skolan ska drivas i kommunal regi även i fortsättningen. En skola betyder väldigt mycket för bygden och hela kommunen behöver människor som kan bo och verka här. Marknadsföringsgruppen har jobbat på högvarv för att få människor att flytta hit eller att de som har sitt sommarboende ska skriva sig här för att få fler intäkter till kommunen.
Bredbandsintresset är stort och man kommer nu tillsammans med kommunen att starta upp för att utbyggnaden av bredband till Gryt ska bli klart. Sockenföreningen har skickat ut en intresseanmälan till alla i Gryt, och många har också anmält sitt intresse. Vi startar nu i Hosum-området. Byalag håller på att bildas i de olika områden.Bro
Sockenföreningen jobbar för Gryts bästa, vi påverkar kommunen om hur viktigt det är att människor ska kunna bo och arbeta här. Det behövs mark för att bygga bostäder, mark för etablering av företag. Vi måste ha generösa regler och snabbare behandling av olika byggärenden. Vi vill utveckla bygden istället för att stanna upp. Gryts skärgård är en av de främsta platser i Världsnaturfondens kampanj ”Svenska pärlor”, då måste man förstå hur viktigt det är att vi sköter det arv vi fått genom en levande skärgård. Detta genom att bedriva en riktig skärvård med vad det innebär.
Grönsö är det bästa exemplet på en riktig skärvård och man kan anta att den ön ska gå i arv med samma omvårdnad i många generationer framåt. Med betande djur, som håller öarna rena från sly för att inte växa igen, betyder det att vi också måste ha några människor som håller med djur. Det är ett omfattade arbete att forsla djuren mellan öarna, vår och höst. Dessa skärvårdare är beundransvärda.
Årets skärvårdsdiplom gick till Åsa & Peter Andersson på Håskö. Håskö från sjönDe håller ön ren från sly genom att låta kossorna från Kättilö beta sina ängar. De har även en mycket populär gästhamn för fritidsbåtar, och bidrar till att våra turister stannar till lite extra i vår vackra skärgård.

Sommaren i Gryt är fantastisk, läs mer i tidningen vad som hänt under sommaren och vad som är på gång i vinter. I Gryt står aldrig tiden still.

Gryts Hembygdsförening

Gryts Hembygdsförening anordnar varje vår en Valborgsmässoeld på Björkudden, detta år var inget undantag. Många trotsade kylan och hotet om regn och begav sig till hembygdsgården för att lyssna till Niklas Hellsings vårtal och höra Lenas Drängar sjunga in våren enligt tradition. En bra start för vår och sommar.

Vårvandringen till Lilla Vik blev en succé även i år. Så många olika sorters Rhododendron kan man väl Bild 3knappast hitta någon annanstans. Man möts av en otrolig gästfrihet hos Jan Gillquist och Karola Messner, och deras kunnande om olika växter är enormt. Karola är en stor konstnär både när det gäller att skulptera och att måla tavlor. Ett av hennes stora verk, innefattar en hel vägg och berör hela världshistorien, som hon berättar om. Så intressant.

M

Sommarfesten på Björkudden, mitt i juli när sommaren är som bäst, arrangeras till årets höjdpunkt. För många en tradition att bl.a få lyssna på sommartalet. I år var det Håkan Eriksson, Sparbankschef i Valdemarsvik som höll sitt tal. Han berättade om vikten med ett samarbete mellan kommunen och banken och vice versa. Han berättade om varför han valde just Valdemarsvik när han sökte jobb. Hans längtan till havet och det bemötande han fick, var avgörande. Han har en förkärlek till Gryt, där han också har ett boende även om han är Linköpingsbo egentligen.
Sommarfesten innebär mycket musik, lotterier med ål, lax och choklad. Tombolan gick på högvarv med en massa fina priser som fick nya ägare. Kaffe med hembakat bröd och varmkorv såldes som smör i solskenet. Årets tema var Båtsmän i Gryt och Margareta Andersson har gjort ett otroligt väl arbete med utställningen i sjöhuset. En utställning som man ännu kan få ta del av om man kontaktar någon i Hembygdsföreningen.

Håkan

Mingel 3

Sixten och Lars                                             

Lökskär –Målet för årets höstvandring

Lökskär 7

Längst ute i havsbandet, rakt öster om Kråkmarö, ligger Lökskären, några små vindpinade öar utan bebyggelse, inte mycket större än några fotbollsplaner.
Till den största av dessa öar, Stora Lökskär, hade hembygdsföreningen i Gryt förlagt sin höstvandring. Nu blev det, av förklarliga skäl, inte så mycket ”vandring”. Ett 60-tal förväntansfulla personer embarkerade Tommy Ljungs båtar och bjöds på en underbar sjöresa genom vår vackra skärgård – ut till det yttersta havsbandet. När vinden ligger på kan det vara omöjligt att komma i land på Lökskär. Så inte denna dag. Det var en av de mest underbara höstdagarna i början av september. Solen flödade, vinden var näst intill obefintlig.
På ön mötte vår mångkunnige guide Per Gräslund upp. Han kan, som ingen annan, berätta denna ös märkliga historia.

Lökskär tillhör idag Valdemarsviks kommun, men vägen dit är lång och krokig. Om Lökskär i historisk tid skulle tillhöra Kronan eller Hammarkinds häradsrätt tycks man ha tvistat om i århundraden utan att ha kommit till klarhet.
Vedertaget var dock att Lökskär, liksom Häradskär, Björkskär, Källskär och Biskär skulle vara fiskelägen, där fastlandsboende bönder och borgare hade möjlighet att bedriva fiske. Fiskerättigheten gällde strömming och torsk och fick endast bedrivas under vår- och höstmånaderna. På detta sätt fick också de fastlandsboende möjlighet att förse sina hushåll men insaltad fisk. I gengäld skulle man betala en årlig ränta (skatt). Denna skulle erläggas i form av ett visst antal tunnor med insaltad fisk och skulle betalas till fogden på Stegeborg.
Ännu fanns ingen bebyggelse på Lökskär. Dessa säsongfiskare övernattade i sina båtar eller i uppbyggda stenkojor med provisoriska tak, s.k. ”sänge” eller som arkeologerna säger ”tomtningar”,

År 1720 inger Lars Svensson på Bondekrok en skrivelse till Hammarkinds skärtingsrätt. Denna skrivelse innehåller en ansökan om att få bli fast boende på ön och utsedd till fiskeuppsyningsman där. Han anser att en sådan behövs. Förhållandena är minst sagt trassliga. Vilka personer fiskar där ute, hur länge och hur stora fångster tar man upp? Och framför allt: Vilka ”glömmer” erlägga skatt för fångsterna? Hans ansökan beviljas och han och hans familj flyttar till ön. Nu börjar en tid då fler familjer bosätter sig på Lökskär, flera hus byggs. Barnkullarna blir stora I slutet 1750-talet finns på ön 24 personer som alla måste livnära sig på fiske.
För de bofasta familjerna på Lökskär innebär livet på ön hårda och slitsamma dagar. Den magra berghällen, trängseln på den lilla yta som ön utgör, oblida ögon från bl.a. grannön Kråkmarö som beskyller lökskärsborna för olovlig plundring av hö, brännved och fågelägg tär på grannsämjan. Dessutom tvingas man föra en ständig kamp mot vädrets makter. Skötar och fiskedon måste sättas och tas upp oavsett väderlek. Drunkningsolyckor var vanliga. Tillgången på fisk varierade. Trots detta flyttade nya familjer till Lökskär. Enligt Per Gräslunds utsago ska ca 60 barn ha fötts på ön. Barnadödligheten var dock hög – här liksom överallt i landet.
Under i stort sett hela 1700-talet levde här en fast befolkning som tycks ha uppgått till 5 – 6 hushåll
Den siste levande på Lökskär var änkan Kerstin Thoresdotter som dog 1807

Lökskär i dag skiljer sig en hel del från 1700-talets Lökskär. En stor förbuskning breder ut sig. Totalt ska här finnas resterna av 6 husgrunder för bostäder och ett antal uthusgrunder, men de är alla mycket svåra att upptäcka. Önskvärt är att en rejäl uppröjning blir gjord. Lökskär är värld att bevaras som en unik del av vår historia.

Margareta Andersson v.ordf i Hembygdsföreningen

Gryts Idrottsförening

Idrottsföreningen drivs, som alla andra föreningar i Gryt, av ideella krafter. Man har ansvar för bl.a fotbollsplanen, spolning av isbanan, jympan och elljusspåret. Och numera Grytsloppet.
Vi ser att fler och fler nya Grytsbor kommer på våra jympapass. Vi har en låg avgift och tre olika pass av olika karaktärer. Det finns plats för fler i gymnastiksalen, vårt mål är att fler ska röra på sig.

Söndagar 18-19 (medel) Onsdagar 18-19 (lätt/rygg) samt onsdagar 19-20 (Core)

Gryts IF deltar även på Gryts julmarknad 6 december genom att sälja glögg och pepparkakor!

Grytsloppet 2015

2014 års Grytslopp blev en succé som ska återkomma varje år tills vidare. Loppet är på fem kilometer och starten är vid Gryts skola. Gå, lunka eller löp Påskdagen 5 april tillsammans med oss. Se starttider under Grytportalen.

 Gryts Biblioteksförening

Nu står den för dörren ”den vår de svage kallar höst”. Då kan det vara läge med en tillbakablick på den gångna sommaren.
Vår årliga Författarafton som gick av stapeln den 2 juli med Margareta Eklöf, välkänd översättare som gäst, blev mycket uppskattad av den närvarande publiken. Denna var tyvärr betydligt mindre än vad vi hade förväntat oss vilket gör att man funderar över vad som skall göras för att locka fler att komma till våra arrangemang. Det är inte utan att man grips av ett visst missmod när man ser att våra ganska stora ansträngningar inte ger något positivt gensvar!

Vår traditionella Kura Skymning blir onsdagen den 19 nov. kl. 19.00 i Församlingshemmet
Nationella temat för årets Kura Skymning är” Troll i Norden” så det är högst troligt att det dyker upp några troll under kvällen!
Det blir massor av ljus och mys och självklart kaffe med dopp!

Vi har som vanligt massor av nya högaktuella böcker, vi försöker ”ligga i framkant” med detta, och av kommentarer vi får från våra lånare tycks vi lyckas ganska bra!
Så kom och låna! Våra öppettider är följande:
Öppettider: 15 AUG. – 14 JUNI .
Mån. 18.00 – 20.00
Tors. 10.00 – 12.00

Vi ses i biblioteket i Församlingshemmets källare!!

Gryts Skärvårdsförening

Gryts Skärvårdsförening har under sommaren haft en guidad tur med Kryssarklubbens medlemmar till Bokö, en mycket uppskattat vandring. Man har även enligt tradition haft den s.k Pinnplockardagen på Sandgärdet. Sandgärdet har restaurerats under årens lopp, genom att röja sly och låta betande kor hålla landskapet öppnat. Sandgärdet överlämnades till Harstenaborna, under en högtidlig invigning av bl.a vår landshövding Elisabeth Nilsson i början av augusti.

Skärvårdsföreningen inbjöd till en guidad tur i byggnadstradition på Harstena, där många deltog och fick veta lite mer om hur man byggde hus för länge sedan, och hur man tänkte inför en placering av husen.Årsmöte

Skärvårdsföreningen hade även sitt årsmöte, enligt tradition, i Ledins lada på Kråkmarö. Ett 70-tal medlemmar hadetagit sig ut för att delta på årsmötet samt att lyssna på Klas Sandell där han berättade om Allemansrätten.
Skärvårdsföreningen utser varje år någon som gör lite extra för en levande skärgård. I år var det Åsa och Peter Andersson, boende på Håskö, som fick utmärkelsen.
Med motivet: ”För sin insats med att bidra till en levande skärgård när det gäller djur och natur, att de bedriver en fortsatt skärvård för kommande generationer, samt deras engagemang för turismen”.Två

Vi måste ha en levande skärgård även i framtiden
En klok man sa – Det räcker inte med att rika människor äger en massa öar i skärgården, det måste också till någon som tar hand om vården av landskapet.
Det krävs betande djur och en riktig skärvård även i framtiden. Och för att vi ska få människor att hålla öarna fria från att växa igen, måste de också ha möjlighet att kunna bo och leva där på samma villkor som de som bor på fastlandet.
Närhet till affär, skola och en bra kommunikation är några av de viktigaste förutsättningarna för att kunna bo på öarna. Vi måste helt enkelt ge yngre människor resurser att kunna bosätta sig på öarna, några som tar över efter de som måste ge upp beroende på åldern. Livet på en ö är en livsstil, ett val någon gör, och det måste vi ta till vara.

Sommar
Vi har många som satsat på ett liv på öarna med lantbruk, sjötrafik och hantverk. Men vi behöver flera som bosätter sig ute i skärgården och man kan ju önska att fler barnfamiljer flyttar hit ut.

Lilla Bäckemåla en idyll i Gryt

Vägen mot Fredriksnäs leder förbi Lilla Bäckemåla. Vi gör ett besök där, vi har ju sett den fina skylten utmed vägen. Här bor Peter och Ann Nockmar, tidigare campare sedan många år på Eköns Camping, men som fick nys om att Lilla Bäckemåla var till salu. 2010 kunde de förvärva gården. Idag har de totalrenoverat bostadshuset och inrett sin butik i ladan. En livsdröm, kan man säga. För visst är det modigt att driva en gårdsbutik utmed en grusväg två kilometer från 212, eller inte?
Man möts av kacklande frigående höns och en välskött Gårdsbutik. Man möts också av två entusiaster som vill bo och verka här. Marken är på 2 ha, där man kan odla potatis, lök och majs på.
En gårdsbutik i den här skalan kan man inte leva på, båda har andra jobb också. Vitsen med butiken är att allt ska vara närodlat och att den rökta fisken är från trakterna. Man åker på många mässor, runt om i hela Östergötland. Kanske är det den speciellt lufttorkade korven som drar mest, för här finns alla smaker i ingredienserna. I skärgården har vi kunnat köpa rökt fisk av Peter, som kommit puttrande i sin lilla motorbåt, både sik, lax och de goda korvarna och annat gott. Detta uppskattas av sjöfolk.
Under sommaren har butiken varit öppen varje dag, utom söndagar. Efter oktober månad har man fortfarande öppet, men under begränsad tid.Bäckemåla 4

Vi kommer att träffa Peter och Ann flera gånger på olika marknader framöver, men gör ett besök och njut av idyllen. Ta en kopp kaffe, eller gör ett besök i deras loppisbod. Vi åkte i alla fall hem med purfärska ägg, rökt abborre och något loppisfynd. Glada för ännu ett trevligt bemötande av en näringsidkare i Gryt.

Gryts Föreläsningsförening

Gryts Föreläsningsförening inbjuder till föreläsningar av varierande slag under höst och vår. Föreläsningarna hålls alltid varannan tisdag kl. 19 i Gryts Bygdegård under fyra kvällar.

”Harstenabarnen”DSCN0404 Harstena

Höstens första föreläsning besöktes av 54 personer. Inga-Lill F Karlberg berättade om uppbyggnaden av Harstena skolmuseum och läste ur sin bok ”Barnen på Harstena”. Ingvar Karlberg berättade om hur det var att vara skolpojke på 50-talet i en skolklass på 6 barn. Fröken Ingrid hedrade oss med sin närvaro.

Under hösten har Föreläsningsföreningen haft besök av Milo Dahlman, långfärdsseglare och första kvinnliga ensamseglare att korsa Atlanten. Med sin båt Artemisia II har Milo seglat ner till Antarktiska halvön och till pingvinernas land.Gryts Föreläsningsförening valde att bjuda på föreläsningar under hösten som kretsade kring de element vi har runt om oss här i Gryt. bild 2Det maritima, med skärgårdshistoria, långseglingar, sjösäkerhet och havsörnar. Den 14 oktober kom den fantastiska kvinnan Milo Dahlmann och berättade om sin 2 år och 3 månader långa segling från Sverige – Antarktis tur och retur. Vissa delar av seglingen var Milo ensam på sin stålsegelbåt Artemisia II. Det var intressant att höra om strapatser med idogt regnande under 7 dygn utanför Patagonien och hur osedvanligt lyckosam hennes seglats var över de beryktade Drakesundet. Milo berättade om närkontakt med djur på Galapagos och på de Antartiska halvön. Resorna har givit Milo insikter med närkontakt om hur vår välfärd påverkar ekologin och manade till större miljötänkande. Att Skype varit värdefullt för att hålla kontakten med sambon i Stockholm var inte svårt att förstå. Milos föreläsning med bildspel lockade 66 personer till Bygdegården.

Fotograf Ulf Hjulström visade bilder och berättade om Havsörnens status medan Mats Hörström berättade om Sveriges bidrag att skapa säkra vägar i Adenviken och Indiska Oceanen

Matlagningskvällar i BygdegårdenDSCF5242

Siv Kvarnström har hållit de här matlagnings kvällarna i ungefär 30 år! Nio matglada män träffas varannan torsdagskväll fem gånger höst och vår. De gör upp en meny, gör inköpen och lagar, under ledning av Siv, tillsammans för att sedan njuta av den goda maten. Den här kvällen var det isterband med stuvad potatis och ett nybakat ölbröd. Och inte nog med det, de lagar ytterligare en rätt som de sedan tar hem och låter den äkta hälften att få smaka. Idag var det ”En fantastisk vacker och oemotståndlig gryta som andas höst” som stod på den menyn.
Doften från köket sprider sig och sätter fart på smaklökarna. Det var svårt att tacka nej att till inbjudan att delta på middagen.

Under hösten bjöd Bygdegårdsföreningen in oss Grytsbor till en trevlig kväll med god mat och underhållning av Roland Engdahl och Lotta Källström. Maten tillagades av matlagningsgänget.DSCN1089

Att träffas och laga mat är bara en grej de här karlarna sysslar med, man träffas även utanför köket och bl.a spelar en del golf.

Lite nostalgi…..Bergströms taxi

Förr fanns det taxirörelse i Gryt, här är Bergström ”in himself” beredd att ta några kunder till Söderköping för snart 85 år sedan. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess och idag finns ingen taxi i Gryt längre.
Någon som känner till passagerarna på bilden?

Ett liv som Båtsman

BåtmänGryts Hembygdsförening, har varje år på sin sommarfest, ett tema. I år var temat ”Båtsmän”. Margareta Andersson har sammanställt ett gediget material till den utställningen som visades under festen och fortfarande finns kvar i hembygdsgården ett tag till att beskåda.
i korthet ska vi här försöka ge lite fakta runt båtsmän och hur de levde sitt liv.
                                     Inledningsverket
Redan på 1600-talet hade den svenska allmogen (borgare och bönder) skyldigheten att utse och hålla knektar och båtsmän. Båtsmännen skulle göra tjänst i den svenska örlogsflottan.
Socknarna i landskapen delades in i rotar, rotarna bestod av en eller flera gårdsägande bönder, de hade att hålla och utrusta kronan med en knekt. För Gryts del inskränkte sig skyldigheten till att utse och rusta båtsmän.
I Gryt fanns 16 rotar, båtsmännen tillhörde Östgöta Båtmans kompani, de tjänstgjorde i Skärgårdsflottan och dess bas fanns i Carlskrona.
                                                           Att bli båtsman
Det ställdes krav på en blivande båtsman. Man skulle vara mellan, 16-36 år, vara lång och välbyggd, ha något lite skägg, fullt frisk, inte lida av någon form av lyte. Man skulle också ha undfått
Herrens heliga nattvard, varit sockenprästens lydiga i allt och flitigt bevistat katekesförhören.
Varje år hölls, i Söderköping, ett rekryteringsmöte där rotarna presenterade sina båtsmanskandidater.
Blev de godkända skrevs de in i en s.k. mönstringsrullan.
Ersättningen var för en nybliven båtsman en Lega den s.k städjepengen. Den betalades endast vid anställningstillfället. Utöver detta fick båtsmännen en mindre summa pengar två gånger om året, som betalades av staten.
 Rekryteringen
Roten presenterade sin båtsmankandidat vid det årligen återkommande rekryteringsmötet, som för Östgöta kompani hölls i Söderköping i juni eller juli varje år. Närvarande vid mönstringen var, förutom den tilltänkte båtsmannen och rotebönderna, även kompanichef och fältskär. Fältskären gjorde en snabb hälsokontroll. Blev den tilltänkte båtsmannen godkänd inskrevs rotenummer samt den tilltänkte båtsmannens namn, ålder och födelseort i den s.k. mönstringsrullan.
                                                             Livet ombord
Båtsmännens uppgift ombord bestod i att navigera, uppsätta och surra seglen, stå till rors, lotsa och vrida och rikta kanonerna inför avfyrandet. Båtsmännens uppgift var ändå inte att skjuta men undantagsvis fick de vara roddare.
Livet ombord var tufft, många dog i de trånga utrymmen som fanns. Trångboddheten ledde till dålig hygien, kyla och fukt. Man sov i viss del under bar himmel, senare fick man dela koj under däck med annan besättningsman. Maten bestod av saltat fläsk, salt fisk och salt kött som efter en lång tid till havs blev dålig. Daglig ranson av ½ liter brännvin gav även sitt till en sämre hälsa. Fler besättningsmän dog av sjukdomar än i strid. En beräkning att i kriget mot Ryssland i början av 1700-talet dog
10.000 man i olika former av sjukdom mot 1.500 man i strid.

Gryts Julmarknad lördagen 6 december 12-16

Enligt sedvanlig tradition kommer det att bli julmarknad i Gryt även i år, marknaden är förlagd till Församlingshemmet. Försäljning av hantverk, bröd och lotterier m.m. Röda Korset serverar gröt och skinksmörgås. Gryts IF bjuder på glögg och Centern säljer grillad korv. Biblioteket är också öppen för lån av böcker.
Julmarknad även hos Handelsträdgården, Skärgårdspensionatet och Krummelboden som har julöppet under hela julmarknaden, gå vår tipspromenad genom att stödja Marknadsföringsgruppen, och svara på lite frågor bl.a om Gryt på vägen dit

Jul på Gryts Skärgårdspensionat

Vårt julbord står uppdukat fredagar och lördagar
Fredagar: 28 november, 5 och 12 december Lördagar: 29 november, 6 och 13 december
Glögg, julbord och kaffe 395 kr per person exklusive dryck
Barn under 12 år betalar 195 kr Dryck tillkommer, vi har fullständiga rättigheter

Jul i Gryts Kyrka

Lucia

Lucia söndagen 14 december kl 16.00
Julaftonen kl 11.00 bereder vi julkrubban i kyrkan tillsammans med barnen. (se andra arrangemang i kyrkan under På gång i Gryt)
   

                                           Klara i Streta (av Lars Nahlbom)

Första gången jag såg henne var någon gång på 1930-talet. Det var utanför Konsum i Gryt. Klara var tyska och då pastor Josef Gustafsson just passerade förbi, passade hon på att anropa honom. Hon var angelägen att få tala tyska. Det var inte många i Gryt som kunde tala hennes språk. Anledningen till att hon kommit till Gryt, var att långlotsen Konrad Svensson under en av sina resor träffat henne nere i Tyskland. Han hade blivit änkling och behövde en hushållerska och tog han henne med till Sverige. Han var bosatt i ett f.d. båtsmanstorp på Danebo ägor som hette Streta. Han var född i Svenstorp Danebo 1863 och dog i Streta 1939, men innan sin död hade han gift sig med Klara. Hon var född 1874 i Objeziege i Tyskland och hennes namn var Klara Catarina f. Dolata . Efter maken Konrads död levde hon ensam i Streta med sina getter. Kalla vintrar hade hon getterna inne i stugan. Därför trodde kyrkoherde Reimhagen att han fick se hin håle i fönstret på ytterdörren då han besökte Klara. En getabock reste sig mot fönstret. Det var Reimhagen som sammanvigt Klara och Konrad innan han dog.
Klara hälsade på i prästgården ibland och då fru Reimhagen bjöd henne på potatisbullar anmärkte hon ” fattas ägg ”. Till Uppgården i Hosum gick Klara gärna, Lisa Persson hade fått lära sig tyska i barndomen. Hennes föräldrar Anna och Johan Gustafsson hade ordnat med en guvernant till sina barn för att de skulle lära sig språk. Klara var glad att få använda sitt modersmål. Hon plockade bär till Hosumborna. Nils Erik Magnusson mindes när hon kom till hans föräldrar i Storgården med lingon i en emaljerad hink, Sådana hinkar användes till andra mer triviala ändamål i hans hem, därför var han inte glad att se dem användas till bär.
Då Klara gick över nyskördade åkrar plockade hon kvarblivna ax och strå och tog med sig hem till getterna. Då hon gick till Valdemarsvik vek hon in vid Borg och plockade blommor i trädgården vid något tillfälle. Hon gjorde lite som det föll henne in och folk hade fördragsamhet med henne.
På hösten 1957 var hon försvunnen och man anordnade skallgång i Daneboskogen ty man antog att hon gått ut för att plocka bär. Så var också fallet. Det tog några dar innan man hittade henne ty vädret var ogynnsamt och terrängen svår. Söndagen den 29 september var 225 man ute och letade och då fann man henne dö. Hon hade troligen drabbats av trötthet och yrsel.
Så blev Gryt ett original fattigare………..

                            Minnet blev Krummelboden, från ful ankunge till vacker svan

Dom såg möjligheterna, därför köpte de det gamla förfallna Minnet. Från en igenväxt trädgård, förfallet hus fick de fram ett rart litet torp och kunde öppna sin Krummelbod.Minnet
Möt Alfred och Madeléne som har antagit projektet med att skapa en liten sommarbutik vid namn ”Krummelboden”.
Öppet under adventsmarknaden i Gryt

Tips för en miljövänlig båtsäsong

Alla insatser för en friskare miljö är värdefulla! Nedan följer några tips där vi gemensamt kan göra insatser för ett hållbart båtliv.
1. Ren båtbotten
Det finns olika metoder för att hålla båtbotten fri från påväxt. Den vanligaste metoden är att måla med båtbottenfärg, men de flesta färger är skadliga för djur och växter i havet. Bra alternativ är att lyfta båten ur vattnet när den inte används, att regelbundet tvätta båtbotten eller att använda skrovdukar som skydd runt båtens botten när båten ligger still.
Du som ändå använder båtbottenfärg, tänk på att färgen är skadlig för både din hälsa och miljön när du rengör din båtbotten. Använd i första hand mekaniska metoder mot påväxten. Läs mer om hur du kan hålla påväxten borta på Transportstyrelsens hemsida:
https://www.transportstyrelsen.se/sv/Sjofart/Fritidsbatar/Batlivets-miljofragor/Ren-batbotten/
2. Töm toalettavfall i land
1 april 2015 blir det förbjudet att tömma toalettavfall i havet, sjöar och vattendrag. Det finns flera alternativ för omhändertagande av toalettavfallet. Fasta båttoaletter kan tömmas i land via sugtömning som finns i fritidsbåtshamnarna. Portabla båttoaletter kan bäras i land och tömmas i en utslagsvask. Båtägare utan toalett ombord kan gå på en landtoalett eller också gräva ner avfallet på land. Mer information om toatömningsförbudet finns hos Transportstyrelsen som är ansvarig myndighet.
3. Släng skräpet i land
Du som båtägare kan göra stor skillnad om du lämnar plastskräpet från båtturen till återvinning. Undvik engångsartiklar eller ersätt dem med andra material. Till sjöss är det till exempel bättre att använda produkter av papp, trä och metall än plast då dessa material inte orsakar lika stor skada på havsmiljön om man tappar dem i vattnet. Vid köp av nylonlinor och rep, tänk på att köpa sådana av god kvalitet som inte smulas sönder.
Sedan 2002 finns ett krav att alla fritidsbåtshamnar ska kunna ta emot det avfall som normalt anlöpande båtar behöver lämna. Det innebär att fritidsbåtsägare som använder hamnen behöver kunna lämna sorterat avfall för återvinning, miljöfarligt avfall och toalettavfall. Ansvaret gäller avfall från både besökande båtgäster och båtägare hemmahörande i hamnen.
4. Förbjudet att elda i berg och klippor
Det är inte tillåtet att uppgöra öppen eld på klippor och berg. Använd, om det finns, befintliga eldplatser. Var försiktig även med s.k engångsgrillar och lämna aldrig eld utan uppsikt.

Vi vet att vi har ett världsarv att förvalta, Östersjön är värd att rädda. Det beror på oss människor hur vi vill att det ska se ut framåt i tiden. En människa kan inte göra allt, men om alla hjälps åt kan vi få ett renare och friskare hav. Vi måste börja någonstans, och sätta större press på de stora miljöbovarna

Lite tänkvärt
Miljötänk gäller inte bara ute till havs. Vi måste även värna om naturen på land. Allt för ofta ser man tomburkar, plastflaskor och annat skräp längs vägen. Det har ju inte kommit dit av sig själv, det är vi människor som skräpar ner. Och någon annan får städa efter oss. vy från havetMetall och plast tar många, många år för naturen att bryta ner, samtidigt som det utgör en risk för djuren att skada sig på. Kanske det vore en god idé att ta med sig skräpet till en soptunna i stället? Man blir inte glad av att hitta c;a 10 tomma ölburkar slängda i diket, under en promenad mellan Gryt och Fyrudden.
Våga säga ifrån när du ser någon kasta skräp i naturen nästa gång!

Kurs i Navigering till sjöss

Lär dig hantera din båt, att kunna navigera rätt och säkert är en förutsättning för att förhindra onödiga överraskningar och olyckor ute till sjöss.
Gryts Bygdegårdsförening i samarbete med Vuxenskolan anordnar Navigationskurs under vintern.
Vi gör nu en intresseundersökning för dig som vill lära dig att navigera. 10 kurstillfällen och erforderliga prov för att erhålla licens förarintygPICT1222
Planerad kursstart: första kvartalet 2015.
Utbildningen kommer att bli förlagd till Gryts Bygdegård alt. lämplig lokal i Valdemarsvik.

Intresserade anmäler sig till Thomas Söderling maleriobat@yahoo.se eller till Ann-Sofie Alexander på Vuxenskolan ann-sofie.alexander@sv.se
           Senast den 15 december 2014.

                                  Vad gör vi i Sockenföreningen just nu?

Vi har tagit del av Länsstyrelsens förslag att utvidga strandskyddet till 300 meter, vi säger tvärtom, att man borde minska strandskyddet till 100 meter (idag är det 150 meter). Våra ambitioner är att få fler att flytta hit och kunna få bygga nära stränderna. Vi tror på att folk vill flytta hit på grund av att de vill bo nära vattnet. Vi har lämnat in vår syn på saken till Länsstyrelsen.
Tillsammans med kommunen har vi tagit fram kartor på vandringsleder och cykelvägar i området runt Gryt. Vi vill vara med att driva ett projekt med Snäckevarps samfällighet, kyrkan och kommunen att göra Östgötaleden mer tillgänglig mellan Drottningvik och Ekön, så att rullstolar, cyklar och barnvagnar även ska ha kunna ta sig fram där. Om man kan ta sig fram med cykel där, underlättar det att utsätta sig för trafikolyckor på Ekönvägen som är hårt trafikerad sommartid.
Vi har fullgjort förslaget till kommunen angående ”försköningspengen” att renovera toaletten på Stallplan. Vårt förslag är att man renoverar toaletten och gör den handikappvänlig. Bollen ligger nu hos kommunen.
Vi i Sockenföreningen deltar på Skärgårdsrådets möten och håller oss uppdaterade om vad som händer i vår skärgård och med Östersjön.
Vi söker kontakt med nya Grytsbor, lyssnar på idéer och välkomnar företagandet och lyfter fram de som gör något bra för bygden.
Vi jobbar tillsammans med kommunen och Telia/Skanova i införandet av bredband/fiber till Gryt

                 GRYTSBLADET
Utges två gånger om året av:
Gryts Sockenförening
Vill Du skriva, tipsa eller har synpunkter på innehållet, kontakta vår redaktör.
Manusstopp 1 maj 2015
Redaktör: Barbro Pettersson
Tel. 0123-40 400 mobil 0763-409968
Email: grytsbladet@gryt.se
Ansvarig utgivare: Jörgen Magnusson
Hjälp oss också påverka för Gryts framtid. Vi vill även att Du ska bli medlem i Gryts
Sockenförening genom att betala medlemsavgift
50:- /familj och år på pg 215716-2
(glöm inte att skriva namn och adress)

Gryts Sockenförening ber att få tacka er som stödjer oss genom att vara medlemmar, eller köper en reklamplats på hemsidan. Det gör att vi kan jobba vidare med det vi tror på Ett Gryt i utveckling.   

Vi önskar alla läsare en God Jul och Ett Gott Nytt År!

                                                                     och bjuder på lite vackra vinterbilder……

DSCF3427

Gryts kyrka 2009-1DSCN0107Brygga

Foto0168

DSCF1997-2